1600-talets karta över Gefle.

Senast uppdaterad:
2012-05-28

Gävledraget berättar:

1600-talet över Gefle med platser enligt Jan Sterners karta

Karl IX maka drottning Kristina av Holstein-Gottorp, mor till Gustav II Adolf
och farmor till regenten drottning Kristina.

Här är ett försök
att berätta om gamla Gefle på 1600- talet.

Förklaringar till siffrorna på Christoffer Stenklyfts ovanstående karta
upprättad 1706. .

Nedanstående material med siffror och
text har kompletterats av Jan Sterner och delar av detta har
hämtats från hans kapitel
"Hur såg Gävle ut under
stormaktstiden?" Från Gästrikland 1989-1990.

1. Portarna i
tullstaketet och tullstugorna.

2. Stora sjötullen med tullhus.

3.
Norra varvet (1707). Det låg vid nuvarande Gamla
Grand och Sjömanskyrkan. Norr om varvet finns en utbuktning i Lillån. Har den
grävts ut och haft en viss funktion av fylla för varvets räkning?

4. Den nya
järnvågen
(1708). Den gamla låg nedanför rådhuset vid ån och har av Stenklyft utmärkts med
ett g. Här låg också packhuset.

5.
Hospital
(sjukhus) 1671, förut skola. Senare (1759) byggdes nytt hospital på Öster
vid nuvarande N. Hospitalsgatan. 1600-talssjukhuset var en timrad byggnad som
fanns kvar ännu på 1700-talet.

6.
Fängelse
(brann tillsammans med slottet 1727).

7. Vattendriven
knipphammare (1691). Den tillverkade spik, nycklar och andra små metallföremål.

8. Lertag för
tegelbruket. I gropen
planterade man in rudor. Ruddammen fylldes igen vid mitten av 1800-talet.
Det fanns en annan ruddamm i nuvarande Gamla Gefle, som tillhörde
landshövdingen. Ruddamsgatan påminner oss om detta.

Fisk: Ruda.

9. Bodar eller härbren vid Norra Kungsgatan, som
syns även på teckningen av en okänd konstnär från slutet av 1600-talet. (se
teckning av okänd konstnär).

-----------------------

10. Stenbyggnad från
1600-talet. Det kan vara det hus som syns på den okändes teckning längre ned.
Huset ägdes av stamfadern till Strömbäck, Peder Ersson Snifs (1625-1683) samt
sonen Peter (Snifs) Strömbäck (1664-1720. På
Elias Martins teckning från slutet av 1700-talet syns ett hus byggt i vinkel vid
brons södra fäste. Det kan vara Strömbäcks hus.

..... Här låg sedermera "Rettigska palatset" som byggdes ovanpå grunden
och källaren till detta hus och nu utmärks med en minnessten.

(Från Gästrikland 1989-90, sid 116)

I detta hus bodde
först Strömbäcks anfader Peder Ersson Snifs (även angiven som Peter
Eriksson)
Släkten

STRÖMBÄCK.
Klicka på länken....

Se även Släkten Strömbäck
på Gamla Söder.

Rådhuset och Strömbäcks hus från
norr. Detta hus har
tecknats på 1600-talet av okänd konstnär.

Enligt
teckningen var Strömbäcks hus "ett rött stenhus med tegeltak".
Resterna av huset som kom i dagen vid rivningen 1961 hade spår av röd
färg.

Det är intressant att studera Elias Martins teckning av Gävle från 1790-talet

Här låg senare "Rettigska palatset",
1810-talet-1961, som byggdes ovanpå grunden och källaren till detta hus.
Platsen utmärks nu med minnestavla samt
stenar lagda i mönster som markerar valvens placering. Detta ligger vid södra
sidan av Gavleån nedanför skulpturen av Henry Moore.

Gamla
källargrunder från 1600-talet

Foto: Lisse-Lotte

Plattor i
marken som visar valvens placering. Syns bra vid bl.a. regnväder.

Foto: Lisse-Lotte

Insändare i Gefle Dagblad 091120.

-----------------------

11. Prostgården, (tomt
nr 50) som användes till 1764. Huset skadades 1605 vid en stor brand i
Gävle.

(1741-1747)

12. Brädtorget.
Gävle exporterade en del trävaror. Fartygen kunde vid denna tid gå ända up0 till
Nybron. (Det har även kallats ”Brödtorget”, men troligen är Brädtorget det
ursprungliga. Kronan hade en brädgård här. Brödtorget är troligen ett skrivfel)

13. Eftersom
byggnaden utmärkts särskilt å kartan bör det ha varit ett betydelsefullt hus.
Troligen rör det sig om ”Rysshuset”
eller ”Stora stenhuset”, som det också hette. Om detta kan man läsa i ”Några
anteckningar om de ryska krigsfångarna i Gefle” (Meddelanden av Gestriklands
kulturhistoriska förening 1928). Ryska krigsfångar förvarades här 1704. På
teckningen av en okänd från slutet av 1600-talet syns vid den östligaste delen
ett stort hus. Sannolikt är det detta hus som avses. År 1730 uppfördes ett
sjukhus här. Gatan kallas nu N. Hospitalsgatan.

Teckningen har påskrifter ang husen som syns ovan. På nästa
bilder har Sterner skrivit ut vilka husen var. Stenhuset (söder om ån?) kan vara
nr 10 på kartan 1706.

14. Repslageri . Det
kan vara detta som nämns 1613.

15.Apoteket Lejonet
1704. År 1664 nämns en apotekare
Nils Wolimhaus
i Gävle.

16. Krog kallad
”Moraei källare” nära nuv. Berggrenska gårdens tomt. Det fanns ca 30 ölstugor
vid denna tid. Den fanns på 1700-talet och troligen tidigare.

Källaren låg vid nuvarande Landstingshuset.

17. ”Tottieska
gården” som hade tegeltak, förstuga med stengolv, stall, ladugård, svinhus,
lider och fyra sjöbodar enligt Märta Lindebergs Gefle på 1600-talet, nedan.....
Samuel Tottie (1705-1782) hade tobaksfabrik i början av 1700-talet.

Vid
Tottieska gården vid Smäckebron beskrivs hur en förmögen köpman bodde.

En sal med tre fönster, spis och målade tapeter, kammare med förgyllda tapeter,
spis och två fönster. Ytterligare en kammare fanns med målade tapeter, spis och
två fönster. I alkoven satt husets värdinna med handarbete och hade målade
tapeter, kakelugn och en fönsterluft. Dessutom fanns köpmanskontor med två
avdelningar, kakelugn och två fönster samt tryckta tapeter. Kök med skafferi,
stor förstuga med stengolv med väl luftkonditionerat tegeltak, stall, ladugård,
svinhus och vagnslider. Mot ån låg fyra sjöbodar. Hela gården värderades till
16.000 daler kopparmynt. Samuels äldste son Jan Petter (1739-1778) bildade
firman Tottie & Valley, tillsammans med grosshandlaren Jacob Tottie, men
bortrycktes av lungsot i sina bästa år.

18. Gymnasiet, byggt
1670-71.

Dessa bilder tillhör bara till hälften Gävles första gymnasium. Den andra
hushalvan tillhör Trivialskolan.

19. Rektorsbostaden.

Ritning Vid nr 20 bodde prosten Fontelius och hans hustru
Catharina som misstänktes och dömdes till döden som häxa men benådades.
(Stenklyfts karta 1706).