Kategori: 1800-talet
Nygatan på 1800-talet – Carl Kinnander
Ack så elegant Nygatan var, vid tidpunkten för detta fotografi. Förutom det monumentala Gevaliapalatset, kantades gatan av idel påkostade "1870-talspalats", med två eller tre våningar. Nygatan var en av vår stads "paradgator"; den kantades av byggnader med påkostade exteriörer, samt dito interiörer. Här "pratar" vi stora lägenheter, eller "våningar" som det kallades, med eleganta sällskapsrum... […] Läs mer »
Sten Otto Nordström - av Bengt Holmerin
Sten Nordström Sten Nordström som ung Sten Otto Nordström föddes i Frötuna 1839. Denna lilla by ligger mycket nära och strax väster om Norrtälje. Pappa Abraham Nordström var kyrkoherde i den vackert belägna Frötuna kyrka. Syskon: Amalia Berhardina (Dina) g. Hierta (1825-1912) Abraham Wilhelm (1828-1862) vinhandlare. Maria Dorothea (Thea) (1829-1913) Simon Erik... […] Läs mer »
Borgmästare Folcker hade också en hörna - Ulf Kriström.
Delvis publ. i GD 14/10 2010. Artikeln om Lindbloms hörna och Sandbloms hörna tidigare har föranlett en och annan gammal Gävlebo att höra av sig. Däribland Björn Trång, som hade släktband med Edvard och Karin Lindblom och minns att det gathörn där deras butik låg ibland också kallades Prinshörnan. Det var den så... […] Läs mer »
Gävleborna som räddade Ericssonkoncernen - Ulf Ivar Nilsson
Public. i Arbetarbladet 30/10 2016 Lars Magnus Ericsson med sin hustru För 135 år sedan satt Lars Magnus Ericsson i ett litet kök på Drottninggatan i Stockholm och skruvade ihop telefoner. Men trots att han själv tyckte att de var mycket bättre än sina amerikanska och tyska förebilder ville ingen ville köpa hans... […] Läs mer »
Pilsner och iskällardricka flödade ut från Gävles bryggerier
Ångbryggeriet Public i GD 8/6 2007 Historien om Gävles bryggerier är egentligen rätt sorglig. Det handlar om en näringsgren som började riktigt småskaligt, växte till sig och blev stooor men gick tillbaka och till slut försvann. När de första bryggerierna startades är inte sе lätt att precisera, men törst har väl funnits... […] Läs mer »
Tage Klingberg – MACKMYRA BRUK
GD Kultur publicerar här en kortversion av Klingbergs text 18/5 2015. Tage Klingberg är sjätte generationen på Mackmyra Bruk i Gävle, som hans släkt köpte för 200 år sedan. Han har forskat kring brukets historia och tiden kring köpet av det. – Jag ville veta mer om mina förfäder och om Mackmyra... […] Läs mer »
Lennarts släkting, som bodde i Gävle fr.o.m. 1884, har lagat mat åt Kungligheter
Gävleanekdot En släkting i USA berättade i ett brev om en anförvant som påstods ha lagat mat åt kungligheter, innan hon emigrerade till USA. Jag tog uppgiften med en nypa salt – amerikanska släktforskare är inte alltid så noga med källkritiken. Emma Elisabeth Elg föddes 1857 i Liljendal, ett litet järnbruk i Värmland. Hon... […] Läs mer »
Konsum Oden i Kristinelund vid Järvstavägen.
Originalsidan är upplagd av Arkiv Gävleborg! torsdag 3 oktober 2013 Konsum Oden och lokalfrågan För de tidiga konsumentkooperativa föreningarna var den så kallade lokalfrågan ett ständigt återkommande diskussionsämne. Föreningarna hade en huvuduppgift och det var att förmedla varor till sina medlemmar. Resurser till något annat fanns egentligen inte, så när det gällde att... […] Läs mer »
ARVET FRÅN SJÖN - Ingvar Henricson
SEGEL MÅSTE HA VARIT ett av Per Johan Haegerstrands tidigaste minnen eftersom hela stan var full av slupar, jakter, galeaser, skonertar, briggar, barkskepp och fullriggare. Hans mor var dotter till en sjökapten och det kan ha funnits många sjömän bland förfäderna. Hans far var handlande men hade som ung varit bokhållare på Peter Brändström &... […] Läs mer »
NÄR GÄVLE HADE ÅNGAN UPPE – ULF KRISTRÖM
Publ i GD 2011-06-26 Handelshuset Dan Elfstrand & Co startades 1738 av Daniel Elfstrand D:son för att sälja specerier och salt, men det skulle bli mycket mer än så. Med tiden kom Daniels son Pehr med i firman, och verksamheten växte och växte och växte. På 1810-talet köpte även den driftige Anders... […] Läs mer »
Från Strandhotell och Sandbloms hörna till Banverkshus - Ulf Kriström
Strandhotellet Det gamla hotellet på norra Strandgatan är så maffigt. Som jämförelse finns en färskare bild av hur fastigheten ter sig numera. Banverkshuset Historien om Folkets hus i Gävle började 1888, för 120 år sedan, då fackföreningarna och Gävle Arbetareförbund fick gemensamma om än provisoriska lokaler. 1891 flyttade de in i... […] Läs mer »
En 125-årig kärlekshistoria – Ulf Kriström
Ur (jubileumsboken till Gefle IF 2007) Foto L A Matton Gefle IF:s medlemmar under de tidiga åren var välbärgat folk. Söner till grosshandlare, köpmän, skeppsredare, sjökaptener och i sämsta fall kanske någon framstående hantverkare. En av dem hette Emil A. Matton och var son till läderfabrikören Lars Andreas Matton.... […] Läs mer »
Koppling till släkten Flensburg i Gefle på 1800-talet - av Annelie Flensburg
Det som lett mig till Gävledraget är min farfars historia och hans far som föddes i Gävle. Jag är själv uppvuxen ca 4 mil söder om Gävle och har lärt mig massor som jag inte visste genom publiceringarna här. Min farfar lärde aldrig känna sin biologiska far eftersom han dog när farfar var ett år.... […] Läs mer »
Sjukhuset kunde ha byggts i Sätra
Public. i Arbetarbladet 28/1 2016 Se även detta. Det var inte alls självklart ätt Gävle sjukhus skulle byggas på Valboåsen. Sjukhuset hade lika gärna kunnat hamna i Sätra - eller ungefär där Konserthuset ligger idag. Gävle har haft lasarett ända sedan 1767. Det första låg på Öster och var när det invigdes landets fjärde... […] Läs mer »
Från Gefle Dagblad till MittMedia -Tord Bergkvist
Utdrag ur Tord Bergkvists bok ”Från Gefle Dagblad till MittMedia – 111 år av utveckling”, utgiven år 2006. ----------- Karl Magnus Lindh, som redan 1896 blev tidningens huvudredaktör, ledde Gefle Dagblads utveckling fram till sin död i december 1918. Upplagan steg snabbt, ekonomiskt lyckades tidningen mycket bra. Allmänheten inbjöds att köpa aktier i Gefle... […] Läs mer »
Salem, Dövstumsskolan, Äppelträd – 1930-talet
På den något beskurna bilden ser vi området kring Dövsstumskolan”Semis”- Vallbacksskolan och Westergrenska stiftelsen under slutet av 1930-talet. Känner du till något om livet i trakten av Gustavsplan/Sofiaparken? I arkivkällorna återfinns timmermannen på ”Vret 76” eller ”Lindesberg” i slutet av 1800-talet. Andra namn som förekommer är Per Eriksson, (1840-1903), och torghandlare Per Gustaf Sandström, (1840-1908). Dessa bodde förmodligen vid pil 1 och/eller... […] Läs mer »
Gefle Energis historia började år 1892
Gävle Energis historia Gävle Energi har funnits i över 120 år. Starten dateras till fredag den 23 september 1892 då elektriciteten gjorde sitt intåg i Gävle. Grosshandlare Sten Nordström hade startat "Gefle Elektriska Belysningsaktiebolag" vilket är grunden till dagens Gävle Energi. Nordström ägde även Hagaströms Tegelbruk varifrån kraften hämtades. På den historiska... […] Läs mer »
General von Döbeln - Thor och Arne Øvrelid
Publ. I Gefle Dagblad 5/7 2015. Dansade general von Döbeln verkligen på Rådhuset tidigt 1800-tal? Thor och Arne Øvrelid fortsätter gräva i Gävles vandringssägner och återigen överträffar verkligheten dikten. I den senaste heltäckande boken om Gävles historia, "Tvåtusen år i Gävlebygden", skriven av ortnamnsforskaren och före detta lektorn i svenska, Jan Sterner, bjuds vi... […] Läs mer »
Hildebrands Guld i Gefle
En juvel bland butiker Hildebrands Guld har behållit de vackra, gamla diskarna som är tillverkade av Nordiska Kompaniet någon gång på (Shopping) – Det är kul är att man kan komma hit med farmors eller mormors gamla ring, låta smälta ner den och få just det guldet i sitt nya smycke, säger Monica på... […] Läs mer »
ISLANDET, ISLANDSHOLMEN-I Henricson
FISKARSTAN PÅ ISLANDET OCH ISLANDSHOLMEN I min bok ”Drömmar om seglande skepp” finns min rekonstruktion av bebyggelsen på Islandet, Islandsholmen och Alderholmen ca 1862. Samma bild finns i min artikel ”Fiskarstan som försvann” i STF:s årsskrift 1982, Gästrikland. Där finns också ett svartvitt foto av samma område och med samma bildvinkel, en flygbild som... […] Läs mer »
ÖSTER I TRE GENERATIONER - I. Henricson
Det gamla Öster som helt förstördes av stadsbranden den 10 juli 1869 var en stadsdel med många fiskare och sjömän. Den låg också närmast havet. Vid hård vind och högt vattenstånd kunde det hända att vatten strömmade in över gatorna. Till utställningen ”Bo 88” gjorde jag tre ”flygbilder” av Öster utgående från... […] Läs mer »
GÄVLE SKEPPSBYGGARSTADEN -I. Henricson
Utställningen på Silvanum 1999 Där hade jag gjort ett panorama med gävlebyggda fartyg från 1850 och fram till sjömätningsfartyget "Johan Månsson" 1966. Det är 304 fartyg, från små ångslupar på bara ca 10 m i längd till stora fartyg kring 100 m. Alla fartygen var avbildade... […] Läs mer »
När tobakskungens villa gick upp i rök.
En magnifik villa med tinnar och torn står i lågor. Flammor och rök stiger högt mot skyn och branden syns över nästan hela Gävle. Elden får snabbt fäste och ingenting kan räddas. Det är inte meningen heller, och polisens närvaro beror inte på att man ska försöka hitta den som orsakat ödeläggelsen - för... […] Läs mer »
Gefleminnen - Erik Söderström född på 1870-talet
Gävlebon Erik Söderström var 6 år när han upplevde den Stora Gävlebranden 1869. 18 kamrater tog studenten i Gävle 1881 och de samlades sedan 1921 för att fira minnet av sin examen 40 år tillbaka. Erik höll då ett tal om fosterbygden, Gefle stad. Hans ord vann kamraternas bifall och utan Eriks kännedom lämnande ... […] Läs mer »
Stenbecks herrgård i Valbo. Del 1
Foto: Göran Smedberg (porträttet). Konstnär Fritz Smedbergs hem 1947. Fritz Smedberg var född på Näs gård i Smedjebacken i Dalarna och kom till Valbo 1914, sedan fadern blivit föreståndare på Alborga ålderdomshem. Sjutton år gammal kom han in på Althins målarskola i Stockholm 1917 och genomgick Konsthögskolan under Oskar Björcks ledning 1918-1919, därefter... […] Läs mer »
Nyårsklockorna skrevs i Strömsbro - Ulf Ivar N
Tennysons Nyårsklockor skrevs i Strömsbro Publ. i Arbetarbladet 28/12 2014. Rubriken här ovan låter ju fullständigt befängd. Särskilt med tanke på att den engelske 1800-talspoeten Alfred Tennyson antagligen aldrig satte sin fot i Sverige och definitivt inte besökte våra trakter. Ändå ligger det faktiskt en del sanning i påståendet. För när hans mäktiga... […] Läs mer »
SVERIGES RIKSBANK, Drottningatan 34 i Gävle.
Läs mer här! Den ståtliga portalen i entrén finns kvar. I övrigt är det inte mycket som är sig likt i det gamla stenhuset vid Drottninggatan i Gävle där Sveriges Riksbank en gång höll till. 1950-talets interiörer med banktjänstemän sittandes med räkenskaper vid stora bord, visas tack vare en samling fotografier som förvarats i... […] Läs mer »
Jultomtarna i Gävle - Ulf Ivar Nilsson
På juldagen 1874 satt några välklädda män och spelade kort i en våning på Östra Islandsgatan i Gävle. Utanför fönstren var det nästan 30 minusgrader och bara några timmar tidigare hade en man hittats ihjälfrusen i Hemlingbyskogen. Men hemma hos fabrikören var det varmt och ombonat. Elden sprakade i kakelugnarna och innehållet i... […] Läs mer »
Kiosken i Stadsträdgården
Vi är kvar i stadsträdgården. Kiosken i Stadsträdgården var en serveringskiosk, där besökarna kunde njuta av en kaffetår med tillhörande bröd. Ovanför fanns och finns en väg som går över dammbron och mynnar ut i närheten av blomsterkiosken. Det är den vägen som skiljer Stadsträdgården från Boulognersskogen, Den som startade Kiosken... […] Läs mer »
Förr - Nu - Lennart Nordström - 1
Dessa Förr- och Nu-foton är tagna från teatern på Staketgatan mot öster av Carl Larsson 1950 samt Lennart Nordström 2014 . Se Kommentarer: Vy från Islandsbrons södra fäste mot nordväst, mot Sjömanskyrkan och järnvägsstationen taget år 1893. Man ser Tele-Tornet på Centralpalatset, Järnvägsbron samt Lillåns inlopp. Se Kommentarer: ----------------------- Publicerat av Lisse-Lotte Danielson 25 nov 2014... […] Läs mer »
Allt för en bra bild - Ulf Kriström
Publ i GEFLE DAGBLAD TORSDAG 19 NOVEMBER 2009 FOTO: GUSTAF REIMERS/UR LÄNSMUSEETS SAMLINGAR Spana ut över Gävle som det såg ut år 1913. 1913 var året då två krig hann avslutas på Balkan. 1913 var året då världens första korsord presenterades i tidningen The New York World. 1913 var... […] Läs mer »
Kalendern speglar Gävle – av Barbro Sollbe
Publicerat i GD Söndag 2 november 2014 Avsändaren var i detta fall Gustaf Klintberg, dåvarande rektor på nuvarande Vasaskolan som skrev till sin hustru Clara. Det finns ett särskilt rum på länsmuseet som visar stor del av deras inventarier och utrustning. / Lisse-Lotte Danielson. En hielpreda hvars oumbärlighet i mån af... […] Läs mer »
Hjalmar Brantings Gävletal 1886 - Av Lennart Ödeen
Gävletalet Den 24 oktober 1886 höll Hjalmar Branting ett tal i Gävle — "Varför arbetarrörelsen måste bli socialistisk". Branting var då 26 år gammal. Han hade inbjudits av den 1885 bildade Gefle Arbetareklubb. Branting samlade fullt hus. "Den stora salen var full med folk och läktarne väl besatta. Det var kvinnor... […] Läs mer »
Villa Sjötorp inom Gävle kommun – Vad hände egentligen med det?
Fakta: Gävle Kommun har sålt området runt Villa Sjötorp till Gävle hamn. Hamnen är inte intresserad av någon verksamhet där utan behöver området för att bygga ut och utveckla hamnen, bland annat med ett nytt järnvägsspår. På 70-talet bildades föreningen Villa Sjötorp som under 30 år skötte huset, parken och ordnade aktiviteter i området.... […] Läs mer »
Vem var Nils Nordén? - Lars Lind - Birgitta Lundblad.
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 26 april 2009. MINNESVÄRT Av Nils Nordén. Dalapalatset. Den röda villan till höger - bandirektör (GDJ) Johan Alfred Undéns villa, Linnévägen 1. Till vänster syns också Kungsbäcksvägen 5, även den ritad av Nordén, i mitten villa Martin ritad av Hugo Rahm. Linnérvägen 1 är i dag säte för Handelskammaren. T... […] Läs mer »
Eckhoff, Brändström, Åkerson m fl kända Gävleprofiler - av Per Schönning
Wilhelm Eckhoff (1780-1849) övertog 1829 den gamla Gävlefirman P Brändström & Co som namnändrades till H.W. Eckhoff & Co. Han tog redan 1834 med sin brorson i firman, Hans Christoffer Wilhelm Eckhoff (1809-1859), som ensam drev firman de sista tio åren. Genom de dåliga tiderna var firman när Eckhoff dog 1859 körd i botten. Lars Wilhelm Åkerson och Anders August... […] Läs mer »
Klapphusen i Gävle på 1800-talet - av Karl-Einar Johannesson.
Gävle slott daterat 8/12 1922. Klapphuset låg nedanför slottet och ovanför Kungsbron, ett vykort daterat 8/12 1922. I Gavleån låg förr s.k. klapphus. Det var flytande tvättstugor. Ett klapphus låg nedanför Slottet ovanför Kungsbron. Ett annat låg nedanför järnvägsbron och det tredje fanns vid det s.k. Baggarvarvet. Klapphuset vid Slottet utannonserades i tidningar till salu... […] Läs mer »
GÄVLES ODYSSEUS OCH ANDRA SJÖHISTORIER - av Ingvar Henricson
1. Jag har kopior från en dagbok med teckningar som den 23-årige Per Wilhelm Bergelin skrev när han emigrerade till Australien i juli 1869 med Rettig & Co:s barkskepp "Japan" tillsammans med sin vän Gottfrid. De hade kommit från Stockholm med ångaren "Sten Sture" och med var också Gottfrids systrar Jenny och Betty för... […] Läs mer »
Josef Herous röst blev nyckeln till framgång - av Jan G Ljungström.
Publicerat i Gefle Dagblad, måndag 30 april 2001 Josef Herou. Skomakarsonen som blev en av landets mest anlitade operasångare. Den fattiga skomakarsonen blev en av landets mest anlitade operasångare och Europas operascener slogs om hans engagemang. ■ Skomakarsonen Josef Herou växte upp under fattiga förhållanden i 1880-talets Gävle. Vid åtta års ålder... […] Läs mer »
Bland skeppare och Sjömän i Gamla Gefle (3) - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 14 februari 2008. Gården här i slutet av Glasmästargränd, Smedjegatan 18, var Anders Otto Rönnings barndomshem vid sekelskiftet 1800, fast huset var nog mindre då. Hans far hade osäkra inkomster. Han var "sjötullsbesökare" och tog upp avgifter från skepparna som inte sällan försökte gömma sitt tullpliktiga gods.... […] Läs mer »
Bland skeppare och sjömän i Gamla Gefle (Del 2) -Ingvar Henricson.
Publicerat i Gefle Dagblad 31 januari 2008. Fortsättning från Del 1. Fredrik Miltopaeus var känd som den klassiska motsättningen mellan ängel i land och bängel till sjöss och det påstods att inga riktiga sjömän ville vara på hans fartyg och att han bara kunde få oerfarna pojkar från bondvischan och att... […] Läs mer »
Bland skeppare och sjömän i Gamla Gävle - av Ingvar Henricson
Publicerad i Gefle Dagblad torsdag 24 januari 2008. SKEPPSHISTORIA Att vårt länsmuseum ser ut som det gör och ligger där det ligger hänger ihop med Gävles sjöfart och skeppsbyggeri. Museet är från början en donation av Antonie Rettig (1846-1933) och hon ville att det skulle byggas som en avbild av hennes systers palats... […] Läs mer »
Fredrik Renard, en bortglömd fotopionjär - av Johanni Sandén
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 13 juni 2013. Den tyske invandraren Fredrik Renard hade flera fotoateljéer i Gävle i slutet av 1800-talet när fotografiet fortfarande var ett ungt medium. På Länsmuseet kan man i dag få lära sig mer om en fotografpionjär som förevigade det gamla Gävle. Fredrik Renard föddes... […] Läs mer »
Zimmermans skoaffärs historik i Gävle - Utplockade Fragment
Samtliga foton är klickbara Nedanstående artikel är troligen daterat troligen 1963 Det står 1862 på dörren till Zimmermans skoaffär på Nygatan i Gävle, och det årtalet betecknar starten för rörelsen. Det tror man i varje fall, så redan förra året hade man haft rätt att fira 100-årsjubileum (1962) .... […] Läs mer »
Södra Köpmangatan 28, Gävle - Fröken Anna Berglund.
Fastigheten uppfördes 1814 och den inrymmer numera, sedan den tillbyggts 1895— 1896, 5 rum och 3 kök. På tomten, som har en areal av 492 kvm., finns en mindre trädgård. Gården är taxerad till 12.800 kr. och brandförsäkrad för 28.500 kr. Fastigheten uppfördes av nuvarande ägarinnans mormors föräldrar. Den tillbyggdes... […] Läs mer »
Första Tvärgatan 11 i Gävle - Gårdsägare Anders Petter Sedvall
Fastigheten uppfördes omkring 1870 av skeppsredare Brodin. Den tillbyggdes 1916 och inrymmer numera 30 rum. Ekonomibyggnaderna omfattar vedbodar. Gården är taxerad till 54.000 kr. och brandförsäkrad för 75.000 kr. Tomtarealen uppgår till 750 kvm. Nuvarande ägaren förvärvade fastigheten 1922. Anders Petter Sedvall är född 1876, son till lantbrukare Anders Sedvall, Hedesunda, o.... […] Läs mer »
5:te Tvärgatan 34, Gävle - Fru Hilma Pettersson.
Fastigheten är uppförd i två våningar och den byggdes 1900 av Olof Jansson efter ritningar av stadsarkitekt Hedin. I huset finns 25 bostadsrum samt en butikslokal. Gården är taxerad till 50.000 kr. och brandförsäkrad för samma belopp. Tomten har en areal av 950 kvm. och på den finns utom bostadshuset vedbodar m. m.... […] Läs mer »
5:te Tvärgatan 22, Gävle - fröknarna Holmströms Charcuteri- och Specerier på Brynäs
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst alla kommentarer, STÄNG detta fönster för att återgå till denna sida. Fastigheten omfattar två byggnader, som inrymma en affärslokal, 12 rum och 5 kök. Träbyggnaden uppfördes 1885 av Arbetarföreningen och tegelbyggnaden 1896 av Gävle Ångbryggeri. Speceri- & charkuteriaffären drives... […] Läs mer »
S:a Fältskärsgatan 7 och 3:dje Tvärgatan 33 i Gävle - ägare Konsertpianist Eric Holm.
Fastigheten S:a Fältskärsgatan 7 inrymmer sex lägenheter med tillsammans 25 rum och 1 kafélokal. Den är taxerad till 45.000 kr. och brandförsäkrad för 75.000 kr. Tomtarealen uppgår till 1.600 kvm. Nuvarande ägaren förvärvade gården 1943 av konstnären Birger Olsson. Direktör Holm äger även fastigheten 3:dje Tvärgatan 33, som uppfördes 1866... […] Läs mer »
Andersberg, Gävle - Fru J.O. Grönberg Andersberg, samt Åkare John Johansson
Fru J.O. Grönberg, Andersberg, Gävle Fastigheten uppfördes 1891 av P. O. Hallgren efter ritningar av arkitekt Skoglund och den ombyggdes 1931 och tillbyggdes då med en lägenhet. Byggnaden inrymmer två lägenheter om 1 rum och kök samt källarvåning. I lilla byggnaden finns 1 rum och kök. Gården är taxerad till 18.000 kr.... […] Läs mer »
Åkaregatan 63 och Gröneborgsgatan 7 Fjärran Höjder, Gävle
Fastigheten uppfördes på nuvarande plats 1841. Den är flyttad från Valbo socken, Gävleborgs län, och är byggd i lantgårdsstil av äldre typ. Byggnaden är 13 m. lång och 6 m. bred samt inrymmer 3 rum, 2 kök och tvättstuga. Den förvärvades av nuvarande ägarens far 1855. Ekonomibyggnaderna äro även de byggda 1841. Gården... […] Läs mer »
KV FRUNS HAGE – Kaserngatan 73 och Södra Centralgatan 26 i Gävle på 50-talet.
Dekoratör Erik Eklöf. Kaserngatan 73. Gävle. Fastigheten uppfördes 1903. Den är byggd i två våningar och inrymmer 3 butiker, 1 verkstad samt 27 rum. Byggnadsarbetet utfördes av byggnadsfirman Eriksson & Zarmén. Gården är taxerad till 117.000 kr. och brandförsäkrad för 190.000 kr. Erik Eklöf är född den 20 september... […] Läs mer »
Lokförare Carl Thore Björk ägde 1944 Södra Köpmangatan 25. Gävle.
Externa länkar öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst alla kommentarer, STÄNG detta fönster för att återgå till denna sida. Den nuvarande byggnaden på tomten byggdes 1895 av poliskonstapel Johan Bolin. Den inrymmer 4 rum och 2 kök. 1933 uppförde nuvarande ägaren ekonomibyggnaderna efter ritningar av arkitekt Arre Essén.... […] Läs mer »
Girona-Gävle. Vid kusten av två hav. Från Medelhavet till Bottenhavet. 1880-1914, av Väinö Helgesson..
01 Staden År 1869 eldhärjades stora delar av centrala Gävle. Återuppbyggnaden av staden ändrade helt karaktären av stadskärnan norr om ån. Den nya stadsplanen skulle hindra framtida bränder och därför anlades den ståtliga Esplanaden i nord- sydlig riktning mitt i centrum. Den breda Nygatan skulle utgöra en brandgata i väst- östlig... […] Läs mer »
Teckningar utgivna av Hallbergs Bokhandel före stadsbranden 1869
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. Klickbara bilder - om ni dubbelklickar blir de extra stora - klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till artikeln. Boken GAMLA GEFLE utgiven av HALLBERGS BOKHANDEL före 1869. --------------------------... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 7 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 6 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 4 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster.... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 3 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 2 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni... […] Läs mer »
Kvinnor under segel, Del 1 - av Ingvar Henricson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL INGVAR HENRICSONS BOK – Kvinnor under segel. Del 1 (Stycke 1 – 7) Del 2 (Stycke 8 – 14) Del 3 (Stycke 15 – 21) Del 4 (Stycke 22 - 28) Del 5 (Stycke 29 – 35) Del 6 (Stycke 36 – 42) Del 7 (Stycke 43 – 50) Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har... […] Läs mer »
Två gävleskeppares äventyr på haven - Erik Wickberg
Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder. Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar. Klickbar bild, klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till artikeln När höststormarna sätter in på allvar så att vindmätarna åker upp i toppvarv... […] Läs mer »
Stadsbilder från Gävle med kommentarer - Del 1.
(Utvalda foton från Gävles FACEBOOK-Grupp att spara till Gavledraget.com) Alla nya kommentarer som fylls på i FACEBOOKGRUPPEN kommer hela tiden att SUCCESSIVT fyllas på här för resp foto! Varje Kommentarsflik till Facebooklänken öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst alla kommentarer, STÄNG detta fönster för att återgå till huvudsidan. ... […] Läs mer »
ACK, EN SÅDAN OHYGGLIG HÄNDELSE - Geflebranden 1869
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM, klicka därefter på tillbaka-pil för att återgå till artikeln. Gefle den 12 juli 1869. - Ett brev om Gävlebranden 1869 Källa till nedanstående: Från Gästrikland 1969,... […] Läs mer »
Målarsläkten Sjöström 1775-1981 i Gävle - av Rolf Söderblom
Teaterintendent Viktor Sjöström Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. Esaias Sjöström Sr föddes i Hytting, Stora Tuna den 4 juli 1775. Fadern Olof var skräddarmästare därstädes. Tillsammans med sin sex år äldre bror Hans kom Esaias... […] Läs mer »
Från Rådhuset till Gevaliapalatset - Ulf Kriström
Publicerad i Gefle Dagblad 21 december 2008 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Det var en palatsliknande miljö som bankkunderna möttes av när de kom in i banklokalen i Sparbankshuset under den första halvan av förra seklet. Fotograf: Carl Larsson/Länsmuseet Från Rådhuset till Gevaliapalatset på 184 år Det talas mycket om banker... […] Läs mer »
Sjöbergs konditori - Ur Gefle från A till Ö på gd.se
Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 3 NOVEMBER 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – KLICKA SEDAN PÅ TILLBAKAPILEN FÖR ATT ÅTERGÅ TILL ARTIKELN. Sjöbergs konditori låg på Norra Rådmansgatan 10 och startades 1871 av en konditor vid namn Pettersson. Rörelsen övertogs 1879 av Gustaf... […] Läs mer »
En asabell på Söder – av Barbro Sollbe
Publicerat i Gefle Dagblad 2 januari 2012. Från Åke Nyléns tidningsurklipp Hildegard Krüsell var delägare i fastigheten på Nedre Bergsgatan under 1890-talet och drev en liten butik med korta varor – spetsar, band, blusar, kragar med mera. Det här är berättelsen om Hildegard Krüsell på Nedre Bergsgatan i Gävle. Det... […] Läs mer »
Fotografier tagna i Gefle på 1800- och 1900-talet - av Gunilla Kindstrand
Publicerat i Gefle Dagblad söndag 25 mars 2012 Från Åke Nyléns tidningsurklipp Ögonblick som bleknar - Se Gefle Dagblads bildserie (ingår i ovanstående länk) Dan Lorén Fotograf: Lars Wigert Det är en vinterdag år 1844 han kommer, Vilhelm Heinemann, stadens förste porträttfotograf. Det ligger inte bara en kamera i... […] Läs mer »
Ferdinand Bobergs industribyggnad i Gävle – av Folke Löfgren
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 15 december 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp Bobergs första och sista industribyggnad i Gävle – av Folke Löfgren Från gasklockorna i Gävle spreds i flera decennier inte endast ljus på våra gator och gränder utan även värme i våra bostäder. Nog var det mera romantiskt... […] Läs mer »
Strömvallen, tacka Isaac Westergren för den - av Folke Löfgren
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 7 september 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp Tacka sprintern för Strömvallen. KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA DEN Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. DEN HÄR porten leder in till en... […] Läs mer »
Erik Wickberg - Rettiggatan, Ruddammsgränd 2, V Islandsgatan 9.
Fiskargården som försvann Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder. Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar. Tidigare har omnämnts hur borgmästaren Johan Wilhelm Petre 1882 utökade sin egendom (S. Strandgatan 16) i Islandskällan genom inköp även... […] Läs mer »
Maltfabriken som gick i graven - Jan G Ljungström
Publicerad i Gefle Dagblad 13 oktober 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp I maltfabrikens kvarter. Fotograf: Gävles stadsarkiv Grosshandlare Bengt Gustaf Kronberg (1819–1901) Grosshandlare Erik Kronberg (1870 –1930) I slutet av 1960-talet började grävskoporna jämna de gamla träkåkarna på Öster med marken. Det... […] Läs mer »
Frälsningsarmén i Gävle föddes genom Emma Nyholm från Alunda - Ulf Kriström
Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 7 JULI 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild! ... […] Läs mer »
Jeppa hade ölstuga i Strömsbro - av Ulf Kriström
Publicerat i GEFLE DAGBLAD fredag 5 september 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida. Jeppa hade ölstuga i Strömsbro Ni som väntat på senaste nytt om J Nilssons Bryggeri har inte... […] Läs mer »
ELHÅ är borta men husen står kvar - av Ulf Kriström
Publicerat i GEFLE DAGBLAD FREDAG 19 SEPTEMBER 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Mössor hattar och pälsvaror såldes här. Nu finns här ett företagshotell. FOTO: CARL LARSSON/LÄNSMUSEET FOTO: ULF KRISTRÖM Han började blygsamt, den gode Lars Haglund. År 1872 startade han på Drottninggatan en butik där han under varumärket Elhå sålde... […] Läs mer »
Karolina Själander, en amper dam - av Barbro Sollbe
GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 20 juli2009 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM Fröken Själander var, ”Värre än sju karlar" tyckte Läroverksrektorn och författaren Pelle Ödman, som även undervisade hos Karolina. Fortfarande är vi många som har gått i svensk flickskola. Jag minns min - i... […] Läs mer »
ENGELBREKTSGATAN 3 i Gävle - Huset ritades av E A Hedin 1896
Det vackra huset vid Engelbrektsgatan 3 ritades av E A Hedin 1896 och blev färdigbyggt med 5 lägenheter år 1898 av byggmästare Andersson, som med sin familj bodde i hela huset, med sin verksamhet i bottenvåningen. Foto: Christian Cribba Strand. Facebookgruppens kommentarer Husets ritning av E.A. Hedin ... […] Läs mer »
Gefles olika torg genom tiderna - av Ulf Kriström
Publicerat i Gefle Dagblad 29 mars 2009 Ut Åke Nyléns tidningsurklipp KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM Det började med kreatursaffärer och hade kallats Hästtorget eller Oxtorget – sen kom pyloner och gallerior. År 1853 ritade stadsingenjören Johan Heinrich Rosenbaum en detaljerad karta över Gävle. Den visar ett gytter av små... […] Läs mer »
Släkten Nobel och Gävle – av Väinö Helgesson
Vad gäller släkten Nobels gävleanknytning finns en hel del skrivet av skiftande kvalitet. En del uppgifter är motstridande och det är svårt att alltid få en klar bild av händelser och släktskap. Här presenteras en kort sammanfattning av tidigare forskning. Se även Immanuel Nobel - Lasarettskirurg Immanuel Nobel År 1800... […] Läs mer »
Navigationsskola före Polhemsskola - Ulf Kriström
Publicerat i Gefle Dagblad 22 mars 2009 Från Åke Nyléns tidningsurklipp Därför drar havsvindar genom Polhemsskolan Ni som går eller har gått på Polhemsskolan har kanske känt det ibland. Då och då fläktar det till och en doft av hav och salta böljor strömmar genom lokalerna, från den pampiga entrén... […] Läs mer »
Mina Gefleminnen, utgiven 1940 av Erik Söderström
Boken i nedanstående länk är utgiven i enbart 150 ex år 1940 och skriven av Erik Söderström född 1863. Han var alltså 6 år när Gävlebranden skedde och blev ombedd av en tidning att skriva ned samtliga av sina Gefle-minnen under sin livstid i samband med sin 70-årsdag. Han hade turligt nog... […] Läs mer »
Hugos Hattar på N Kungsgatan/Kyrkogatan upphörde 1975 i Gävle. Foto skänkt av Mats Wiberg.
KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA DEN – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till berättelsen. Mats Wiberg har översänt nedanstående foto och Maud Selén har tidigare på Stadsarkivet bläddrat bland gamla tidningsklipp och hittat följande ur Gävles modehistoria: Hugos Hattar upphör efter 43 år kan man läsa i en 32 år... […] Läs mer »
BORGARSKOLAN - En byggnad som har tyngd och kraft – av FOLKE LÖFGREN
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 17 mars 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Vid Borgarskolans huvudingång finns två kapitäler, på dessa stå två sköldbärande lejon. Den här entrén med porten och det fint smidda järngallret med årtalet 1915 samt bokstäverna GB och Hl leder in till Borgarskolan. Skolan har sitt ursprung... […] Läs mer »
Södertullscirkelns material 1989, utställning - Inga Andersson
Hittade dessa bilder år 2007 hos södertulls vårdcentral. KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM– klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa foto! ————————- februari 25, 2013 Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be […] Läs mer »
Börshuset ett minne från sjöfartsstadens storhetstid - av Folke Löfgren
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 10 november 1984 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Det här var en gång entrén till Europas nordligaste varubörs. Den var belägen i fastigheten Kyrkogatan 33 mitt emot Grand hotell. Planen vid sidan om byggnaden kallas i dag för Börsplan. Huset uppfördes av AB Gefle Filialbank i böljan på 1850-talet i nyantik... […] Läs mer »
Kungliga besök – festliga dagar – av Folke Löfgren
Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 16 januari 1985 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp ■ ■ Vi människor måste ha ett stort behov av fest och feststämning. Kungabesöken i Gävle av Gustaf III och Carl XIV Johan samt 1901 och 1946 års utställningar med alla festligheter är väl dokumenterade i stadens historia. Den 10 december... […] Läs mer »
Brynäs Gatunamn och Gävlehistoria - av Jan Sterner
Brynäs Brynäs var från början enbart ett naturnamn. 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av Olof Simonsson i Söderby (Sörby). Det fanns vretar och fäbodar här, som under 1600-talet slogs ihop till en lantgård. Brynäs 1633 i Domboken. Under 1700-talet byggdes en herrgård och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som... […] Läs mer »
Hallbergs Bokhandel - ett av Gävles äldsta företag
Hallbergs bokhandel har sitt upphov i en rörelse som 1831 startades vid Stapeltorget av Erik Gustaf Hådén och 1837 övertogs av Anders Petter Landin sedan Hådén avlidit. Bokhandeln låg vid den tiden förmodligen i anslutning till Landins tryckeri vid Stapeltorget. En kompanjon, Hjalmar Ewerlöf, kom in i rörelsen 1862, och han blev 1864 ensam ägare... […] Läs mer »
Gefle Sjukhus historia 1880-1930 - av Björn Hanérus
Publicerat i Gefle Dagblad Lördag 26 januari 2013 -Vi vill inte bara visa utan även problematisera sjukhusets historia, säger Desirée Kjellberg, utställningsproducent och Elenor Noble, konsthandläggare på landstinget. fotograf är håkan selén Sjukhuset visar upp sin historia på nytt sätt Ett sjukhus historia är inte bara de medicinska landvinningarna. ... […] Läs mer »
Edmans bageri och familj bakade i 107 år - av Ulf Kriström
Publicerat 10 augusti 2008 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp I bondesamhällets Sverige bakade husmödrarna sitt eget bröd av säd som husbonn fått malen i byns kvarn. I städerna fanns det en del så kallade sockerbagare, men de hade förmodligen ett ganska begränsat sortiment. I början av 1800-talet fick de därför tuff konkurrens av utländska utmanare,... […] Läs mer »
Adolf Grapes Goda Minne - av Göran Severin
Publicerat i Gefle Dagblad Söndagen 20 januari 2013 Byggnaden längst fram t.h. är Adolf Grapes sjukhem vid Västra Vägen med trädgård mot Gavleån, öster om den nuvarande skulpturgruppen Musicerande änglar och Kvarnbrons fäste, revs i början av 1970-talet inför brobygget. Samtliga externa länkar öppnas i nytt fönster. När dessa stängs återgår ni... […] Läs mer »
Rådhusets dörrar bör öppnas i Gävle - av Gösta Carlestam
Publicerat i Gefle Dagblad 2013-01-16 ÖPPNA DÖRRARNA TILL RÅDHUSET Klicka på bilden för att se utsikten från Rådhuset i stort format. Foto: Lisse-Lotte Danielson Rådhuset borde vara stadens själ och se ut över staden med uppspärrade ögon. Det har ibland blundat och fallit i sömn. Rådhuset har en rik... […] Läs mer »
Busstrafik i Gävle 1842 - av Ulf Ivar Nilsson
Publicerat i Arbetarbladet 2 juni 2008. X-TRAFIKS FÖREGÅNGARE. Tittar man noga på den här litografin från 1865 ser man den hästdragna omnibusen utanför hotell Fenix på Stora Holmen, eller Alderholmen som vi säger i dag. Fartyget i förgrunden är hjulångaren af Chapman. Ur Gävle Stadsarkivs samlingar. Redan i augusti... […] Läs mer »
Klockgjutaregränd från 1875 till mitten av 1950-talet - av Lars Brolund
Jag heter Lars Brolund är född i Gävle 1947 och det jag berättar är till viss del självupplevt och den större delen har mamma berättat för mig. Jag har också personforskat i släkten sedan hösten 2006 efter en kurs ledd av Mats Ekedahl på Medborgarskolan i Visby. Jag bodde de första 2 åren på Sofiagatan... […] Läs mer »
Badhusen i Gävle har funnits i 124 år - av Moniqa Swälas.
Publicerat i Gefle Dagblad, Söndag 30 Januari 2012. Foto: Catharina Hugosson (av de jämförande nyare bilderna). Övriga bilder från Gävle Stadsarkivs Bildarkiv. Under mellandagarna brukar det bli många "dopparedagar" men inte i grytan utan i bassängen. I 124 år har vi haft badhus i Gävle. Redan då handlade det om mer än... […] Läs mer »
Foton av byggnader i Gefle före branden 1869
Några blad ur Gefle stadsfullmäktiges äldsta historia av Knut Lindberg Utgavs till 75-årsminnet av Stadsfullmäktigeinstitutionens tillkomst 1863-14/1 1938 Utdrag ur protokoll från branden 1869: ………………. Gefle stads brand den 10 och 11 juli 1869, 1860-talets stora händelse, som många gånger i olika sammanhang blivit skildrad, beredde kommunens förtroendemän oanade svårigheter. Genom denna brand lades omkring... […] Läs mer »
Jular till sjöss av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad 29/12 2012 Alla dessa jular till sjöss John Berg målade hur det såg ut när barkskeppet Ceylon segelslets 1889 vid Mauritius under jungfruresan där han själv var med. Hur hade ni det på sjön på jularna? Det var den klassiska frågan till en gammal sjöman i långfarten... […] Läs mer »
GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 25, Industrialismen 2
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Valls herrgård – monument över framsynt jordbrukspolitik Del 25. Industrialismen Klickbar bild Det är en vanlig uppfattning bland experter att den upprörande svälten i Afrika beror på felaktig jordbrukspolitik — eller brist på jordbrukspolitik. Regeringarna i Afrika har satsat alltför litet... […] Läs mer »
GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen - Del 24, Industrialismen
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Vem gjorde misstaget som banade väg för Sandvik? Del 24 Den 18 juli 1858 genomfördes den första lyckade bessemerblåsningen. Det skedde i Edsken i västra Gästrikland under ledning av brukspatronen G F Göransson. Händelsen fick enorma konsekvenser. Stål kunde produceras... […] Läs mer »
GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 23, 1800-talet
Info om Tidning och publiceringsdatum saknas. Åke Nyléns tidningsurklipp Del 23 Ockelbos Hans Person mot biskop Agardh Den 18 juni 1842 utfärdades en kunglig stadga om obligatorisk folkundervisning i Sverige. Varje församling ålades att inom en övergångsperiod av fem år upprätta en folkskola. Den tidigare undervisningen i hemmet skulle ersättas med... […] Läs mer »
Daniel Jäderbom, handelsman och skeppsredare - av Håkan Nihlman
Daniel Jäderbom föddes den 21 november 1759 i Gävle som näst äldste sonen i en syskonskara på sju, vilka alla på ett eller annat sätt kom att präglas av havet. Föräldrarna var fiskaren Daniel Jäderbom d.ä. och dennes hustru Brita Nordqvist. Daniel Jäderbom d.ä. var bördig från byn Jäder (söder om Ullånger) medan... […] Läs mer »
Vy över Gavleån, sommaren 1898 - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad måndag 16 januari 1989 Åke Nyléns tidningsurklipp Framför hotell Fenix ligger ångaren "Östersjön". Västanvinden lyfter rederivimpeln. Lätt bris, skulle väl sjömännen på fullriggaren säga. Fem knop. Lika fort går den lilla ångslupen för hennes rökplym står rakt upp. Visst är det Åkersons "Linnéa" på väg ut mot Bönan.... […] Läs mer »
Dalapalatset, borgarklassens steg mot Brynäs - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad 25.11.85 Åke Nyléns tidningsurklipp När Brynäsgatan år 1900 bröt sig i genom vid Dalapalatset strök ett dussin fiskargårdar med. Inne på Dalapalatsets tom skulle skeppare Nordsbäcks gård klara sig i 40 år till. Dalapalatset blev borgarklassens första utmanande steg mot Brynäs Dalapalatset på Södra Skeppsbron och Brynäsgatan — ett av Gävles berömda... […] Läs mer »
Gävle 1895 - förändringens vind – av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 24 oktober 1991 Åke Nyléns tidningsurklipp Om jag säger att det som syns bortom hustaket på bilden är en central del av Gävle för nästan 100 år sedan så är det kanske ingen som tror mig. Men vänta bara! Det ryker lätt ur en... […] Läs mer »
Gävle år 1872 - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 24 oktober 1991 Åke Nyléns tidningsurklipp SOMMAREN 1872 När fotografen O E Renner tog sin bild från kyrkans torn hade det gått tre år sen den stora stadsbranden den 10 juli 1869. Skuggorna visar att klockan är ungefär halv ett. Solhöjden är 52 grader. Det skulle kunna... […] Läs mer »
Skeppare och sjömän, Skeppshistoria - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad Torsdag 24 januari 2008 Åke Nyléns tidningsurklipp Att vårt länsmuseum ser ut som det gör och ligger där det ligger hänger ihop med Gävles sjöfart och skeppsbyggeri. Museet är från början en donation av Antonie Rettig (1846-1933) och hon ville att det skulle byggas som en avbild av hennes systers... […] Läs mer »
Mia och Emy på världshaven - av Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad fredag 3 augusti 2007 Åke Nyléns tidningsurklipp "Atlantic" var byggd på O A Brodins varv i Gävle 1876 och var stadens största segelfartyg från den 2 september 1883 när den tidigare ettan, "Callao", förliste vid Java. "Atlantic" var sen störst tills fullriggaren "Dharwar" köptes hit i september 1900. "Atlantic"... […] Läs mer »
Sjökaptenen från Glasmästargränd-Gustaf Adolf Back - av Barbro Sollbe
Publicerat i Gefle Dagblad Måndag 18 november 1996. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klickbar bild. Gustaf Adolf Back, född 1845 i Gävle var av allt att döma, en lokal berömdhet. Han var son till den sjökapten Johan Adolf Back (1806-1852) som förde barken Wilhelmina till New York 1846 med ungefär 120 emigranter. (150-årsminnet av... […] Läs mer »
Kaptensgården i Furuvik – snart ett minne blott? - Ingvar Henricson
CaPublicerat i Gefle Dagblad 21/10 2012. Det är snart åtta år sedan Kaptensgården i Furuviksparken räddades undan en annars förödande brand. Vad kommer att hända med det historiska huset? frågar sig fartygshistorikern Ingvar Henricson och följer en tråd som går från Gefle Stads Första Kvarter till Islandsholmen, över geflebriggar och andra skonerter. Bilderna är... […] Läs mer »
Kroknäshagen blev franska Boulognerskogen - av Jan Sterner
Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Idag berättar Jan Sterner i dag om varifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn. Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra Gävle... […] Läs mer »
Carlsborg hade brännvin, Mozart och lättklädda damer - av Jan Sterner
Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Carlsborg Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884. "Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin", lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats. ... […] Läs mer »
BRYNÄS OCH ALDERHOLMEN TVÅ ORTNAMN UR NATUREN - av Jan Sterner
Publicerat i Arbetarbladet den 29 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klickbara bilder. Brynas var från början ett naturnamn. Medan Atlas, i Atlasområdet, syftar på markägaren, aktiebolaget Atlas. Och Hucken (på Alderholmen) har släktskap med hockey. Jan Sterner fortsätter att härleda ortnamn. Brynäs innehåller "bryn" i betydelsen kant, rand som... […] Läs mer »
Rivningsfeber och industridöd - av Jan Sterner
Publicerat i Arbetarbladet den 2 januari 1996. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna. 1800-talet var rederinäringens och varvens storhetstid och tiden från 1870-talet till 1940-talet var industrins, men 1950- och 60-talen var industrinedläggningarnas och husrivningarnas trista tid. Stadens gamla identitet förändrades och likaså stadsbildens utseende. Från 1950-talet och framåt... […] Läs mer »
JÄRNVÄGSSTATIONEN BLEV ETT DANSPALATS – Bernt Forsberg
Publicerat i Gefle Dagblad 6 juni 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna för att få dem i större format! Det stora tågbråket i Gävle Geografiska omständigheter samt en hög grad av "revirtänkande" hos två stora järnvägsbolag kom att bli orsaken till att sjö- och stapelstaden Gävle under 60 år... […] Läs mer »
Alderholmen spektakulärt redan för 100 år sedan - Barbro Sollbe
Publicerat i GEFLE DAGBLAD 22 juni 1889 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Ridhuset på Alderholmen syns på detta flygfoto från 1930-talet, taget av O Bladh och bevarat i Gävles centralarkiv. Liksom Hotel Baltic i förgrunden har ridhuset ena kortändan mot Drottninggatan. Till vänster om ridhuset, som har vita dörr- och fönsterinfattningar, går en mindre... […] Läs mer »
Tornet vid Brynäs herrgård - fantasi, missförstånd eller verkligt? - Barbro Sollbe
Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD MÅNDAG 28 jANUARI 2002 Det ser ut som toppen på en krokan: ett fristående, runt torn med ett smalare, likaledes runt krön där en vimpel fladdrar på en stång. Bredvid tornet står ett vitt trevåningshus med symmetriska och obrutna fönsterrader. De två byggnaderna finns... […] Läs mer »
GÄVLEFÄNGELSET RYMMER MYCKEN LOKALHISTORIA - av Barbro Sollbe
Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Publicerat i GEFLE DAGBLAD FREDAG 26 jANUARI 2001 Hemma hos Anna-Lisa Fällman på Söder i Gävle står ett brunt, blommålat träskrin som hon har använt som syskrin. Det var ursprungligen hennes farfars gröna matsäcksskrin, som han använde i tjänsten. Ofta hade han i uppdrag att hämta stortjuvar från Hälsingland till fängelset... […] Läs mer »
1895 del 4, Julgran, Kärve och vidskepelse - av Per Hilding m fl
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. VIKTIGAST Flera av de för oss invanda jultraditionerna har inte den vördnadsvärda ålder som vi kanske tilltror dem. Det gäller exempelvis julgranen, som i varje fall i sin nuvarande form inte var spridd förrän en bra bit in på senare delen av... […] Läs mer »
Gefle Juletid 1895 - del 3. av Per Hilding m fl
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. TOLV GRADER KALLT Ja, jag skulle allt gärna ha velat vara med om en riktig jul för länge sedan. Även om julbordet på den tiden inte dignade av mat och de fattigaste fick nöja sig med lutfisk och... […] Läs mer »
Gefle Julafton 1895 – del 2. av Per Hilding m fl
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Nygatan, sedd norrut. Till höger kvarteret Oasen. En Liten lögn Erik tittade på granarna hos försäljaren på Stortorget, Men nej, någon gran hade han inte råd med i år. Foto: Carl Larsson Tillhör Länsmuséet Det där... […] Läs mer »
Gefle Julafton 1895 – del 1. av Per Hilding m fl
Publicerat i Gefle Dagblad tisdag 24 december 1985 Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bild: Länsmuseet, Gävle Det knarrar under skorna på de som är ute och går på Nygatan den här gnistrande vinterdagen någon gång anno dazumal. Kanske är de ute för att ordna de sista julbestyren. Ett helt år har vi här... […] Läs mer »
Gävle - uppfattad i Edward Daniel Clarkes ögon - av Weste Westeson
Publicerat i Gefle Dagblad 23 september 2012 29 juni 1799 Gefle är det Gevalia som förekommer i latinska beskrivningar av Sverige. Staden gör ett betydande intryck när man närmar sig den; den ligger mitt i ett betesland, på en slätt med täta granskogar som förefaller omsluta den. Dess kyrka är ståtlig och... […] Läs mer »
Brita Plancks farmor - Anna Björkmans (1869-1956) jular på Gävle slott
För oss tre systrar – jag var den yngsta – började förberedelserna redan på sommaren, då vi en timme före frukost (serverad som alla måltider i alla tider hemma på minuten – Här kl 9) skulle sy julklappar för att under terminen – utom läxorna förstås. – när så behövdes vid stök... […] Läs mer »
TURLISTA 1888 MED BÖNA-BÅTARNA - sammanställt av Mats C Wiberg
Avskrift efter brev från Carl Folke Löfgren och anteckningar av Carl Skeppstedt Följande ångbåtar/slupar upprätthöll trafiken runt sekelskiftet. ”FAMA”, ”FLORA, ”FREJA”, ”AVANCE” och ”SYLFID”. Senare tillkom de större ”BÖNAN I” och ”BÖNAN II” samt de båda ”Bomhus I” och ”Bomhus II” Redare för de flesta fartygen var Åkesson i Gefle Avgångarna... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 11
FEMTONDE KAPITLET: BOSTAD OCH MÖBLER Fikusen gjorde sitt intåg, men icke paneldivanen, Knut Ekvall och Makartsbuketterna. På åttiotalet hade jag på Östermalm i Stockholm en svåger. Hans matsal var panelad med mycket mörk ek över manshöjd och slutande med en bred hylla. Tapeterna voro mycket mörkt bruna. Rummet var faktiskt omöjligt att... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 10
FJORTONDE KAPITLET: KLÄDER OCH SKOR TOALETT OCH HUSKURER Bild ditlagd av webbmaster. Hur var mankönet den tiden klätt och chausserat? Ja, innan man klädde sig, vaknade man naturligtvis. Jag vaknade i en lång nattskjorta av grovt lärft, ibland oblekt, ibland blekt. Min far hade nog alltid finare linne, och konsul... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 9
TRETTONDE KAPITLET: KÄRLEKSHISTORIER SAMT ÄKTA OCH OÄKTA BARN Här är en gammal historia från tiden före branden . Man skulle nästan kunna kalla den för ”Borgmästarens Dubletter” eller något dylikt. För övrigt är det ju ingen historia, utan endast en liten detalj av något, som sannolikt var en hel historia. Och... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 8
TOLFTE KAPITLET: ORIGINAL OCH GATUFIGURER Fr. v "Metfursten" (Pole Runer) med Sven Andersson, löjtnant Örtengren och H. Oest. Skalden Daniel Fallströms fader var grosshandlare i Gefle, åtminstone före branden. När han gick, svängde han på något besynnerligt sätt med bakdelen, och därav hade han erhållit vedernamnet Propellern. Pole (Napoleon) Runer var... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 7.
ELFTE KAPITLET: GROSSHANDLARE OCH BANKDIREKTORER M. FL. ”Ära den som äras bör!” Låtom oss först titta på millionärerna. Sådana fanns det tre: Rettig, Pousette och Kronberg. Att säga ”Rettig”, är kanske inte alldeles korrekt. Man bör säga ”Rettigs”, ty det var en dynasti. Den bestod av ”Gubben Rettig”, d. v. s. Robert... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 6
Ås TIONDE KAPITLET: GAMLA KÖPMANSSLÄKTER OCH KÖPMANSHUS Någon gång kunde man i Gefle få höra talas om Ennes-Elfbrink-Elfstrandska fonden. Det var en fond å ”Tio Tusen Riksdaler Banko”, som 1821 sammansköts av P. Ennes, Ol. Elfbrink och P. Elfstrand till inrättande av en folkskola för gossar. Fondens namn upptager de tre förnämsta namnen inom... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 5
ÅTTONDE KAPITLET: KLIMATET Bild ditlagd av webbmaster. Klimatet hör naturligtvis till stadens yttre. Det är klimatet som ger moln eller solsken, regn eller snö, soligt vader eller 30 graders kyla med vita drivor. Gefle är, i alla händelser var, en ort med kyla och snö, en riktig snöhåla. Staden ligger strax... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 4.
SJUNDE KAPITLET: STADENS YTTRE TIDEN "EFTER BRANDEN" Bild ditlagd av webbmaster Sedan sappörerna undangjort sitt röjningsarbete, började stadens återuppbyggande. Men efter en ny stadsplan, med breda raka gator och rymliga planteringar. Såsom förut nämnts, hade stadens byggnadstomter genom långgator blivit lagda i långa rader. Av dessa långgator kunde den mycket breda och trädplanterade... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 3
SJÄTTE KAPITLET: INFLYTTNINGEN TILL STADEN OCH FLYTTNINGEN DÄR Från Löten inflyttade vi på hösten till en liten lägenhet ”på väster”. Det var i ett tvåvåningshus på Byggmästargatan, tillhörigt en herr Lander, disponent på det nybyggda ”Ångbryggeriet”. Han kallades i allmänhet ”Bara Lander”, därför att alla som hörde hans namn första gången, inte kunde fatta,... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Här redovisas endast Kap 1 - 15 av totalt 23 KAPITEL. Del 1 Företal Inseglingen - Kap 1 I staden ”före branden 1869” - Kap 2 Del 2 Löten - Kap 3 Branden - Kap 4 (kompl med ea materiel) Sommaren på Löten ”efter branden” - Kap 5 Del 3 Inflyttningen... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 2
TREDJE KAPITLET: LÖTEN Löten Ut genom ”Västertull”, ett gott stycke ut. Och sedan man passerat uppfartsvägen till Carlsborg (där nu länslasarettet ligger) har man på vänster hand kyrkogården. Och får snart på motsatta sidan, alltså på norra sidan av vägen, se ett litet ställe, som heter Löten. Det ser ut, i dag som är, nästan... […] Läs mer »
Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström - Del 1
FÖRETAL Till både Geflebor och Gävlebor och till alla som kunna vara roade eller intresserade av huru det såg ut och gick till i en svensk stad på 1870-talet — inom en skolpojkes synfält. Vi kamrater, som 1881 "togo studenten" i Gefle, samlades åter våren 1921 i samma stad för att fira minnet av... […] Läs mer »
Strömdalens värdshus 1888 - 1958 ( inkluderar tiden före och efter branden 1894)
I den nystartade Facebook-gruppen ”Du vet att du är från Gävle om” …. som ökar lavinartat här i Gävle bl a har en i gruppen efterlyst information om Strömdalen. STRÖMDALENS VÄRDSHUS (Källa: Gefle från A – Ö) låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen på Kungsbäcksvägen. Många Gävlebor minns ännu idrottsdanserna, soldatfesterna... […] Läs mer »
Najaden - badhuset i Stadsträdgården i Gävle – av Jan G Ljungström
Publicerat i Gefle Dagblad Fredag 11 september 1995 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Badhuset Najaden i Stadsträdgården Med Najaden försvann en bit av Gävles historia I september 1956 började man riva det anrika badhuskaféet Najaden i Boulognerskogen. Många äldre gävlebor minns säkert med glädje det gamla badhuset som låg ungefär där Carl... […] Läs mer »
Adolf Ahlgren - uppfann Läkerol, bodde på Nygatan 3 i Gefle
Adolf Ahlgrens resekoffert I maj 1899 gifter sig Adolf Ferdinand Ahlgren med fröken Anna Preutz från Mönsterås. Paret flyttar in i det nyrenoverade huset vid Nygatan 3. Adolf är 27 år och tituleras handelsresande. Han åker runt och säljer Concentrerad Gikt-Balsam, Patent-Skosmörjan Universal, Liktornsmedlet Collofin och patentmedicinen Amykos Aseptin. Plus 163 andra... […] Läs mer »
Göthes bageri och garverier i Gefle som telefonabonnenter
Publicerat i GEFLE DAGBLAD SÖNDAG 6 JUNI 2004 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Fyra kvinnor fanns med bland de 266 abonnenterna i 1888 års telefonkatalog för Gävle (se min artikel i GD 22 maj 2004). En av dem, fru Maria Lundeberg, hade en anslutning kopplad till ägarna av Forsbacka-Mackmyra-konglomeratet och torde ha varit... […] Läs mer »
Telefonegare i Gefle "Hallå" på 1880-talet - Barbro Sollbe
Publicerat i GEFLE DAGBLAD LÖRDAG 22 MAJ 2004 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp "Numren är en-, två- och tresiffriga. En byggmästare N P Andersson, 1898 bosatt på Norra Slottsgatan 22, har tydligen varit snabbast och fått nummer 1". Gefle Telefonförening anslöts 1893 till rikstelefonnätet som fick en ny telefoncentral för 800 linjer det... […] Läs mer »
Gatunamnen i Gävle påminner om och hedrar berömda svenskar-2
Detta är publicerat i Gefle Dagblad den 12 april 1996 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Johan Ludvig Runeberg PASSAR I VIILASTADEN. Johan Ludvig Runeberg är inte den enda författare som har gett namn åt en gata i Villastaden. Litterära och mytologiska namn hörde hemma där, medan arbetarstadsdelen Brynäs fick nöja sig med ett enklare namnbruk.... […] Läs mer »
Gatunamnen i Gävle påminner om och hedrar berömda personer
Detta är publicerat i Gefle Dagblad den 2 april 1996 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Arbetshuset, kasernen och växthuset i gatunamnen I år (1996) firar Gävle 550 år som stad. Hur blev Gävle vad det är? Gävlehistorikern Jan Sterner berättar om det historiska Gävle. Gävles gatunamn är en viktig källa för kunskap om... […] Läs mer »
ZETTERSTRÖMS VINHANDEL AB
Joachim Ferdinand Zetterström öppnade 1838 vid Norra Strandgatan en vinhandel. Senare fick firman butikslokaler i Järnvägshotellet. Företaget bryggde egen punsch, bland annat Gefle-punsch, Norrlandspunsch och Z-punsch. Bryggeri och lager fanns i ett av magasinen vid Norra Skeppsbron. 1886 förvärvades A. W. Nordströms vinaffär som drevs under namnet A.W. Nordström Co. ... […] Läs mer »
Östra Lillån och Nygatan vid slutet av 1800-talet - Ingvar Henricson
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 2 maj 1992, Redaktör: Björn Widegren En skepparhistoria längs Nygatan Det bästa fotot. Östra Lillån och Nygatan vid slutet av 1800-talet. Det här är det bästa foto från 1800-talets Öster som jag träffat på. Det finns på Centralarkivet. Fotot är odaterat och vem som tagit det... […] Läs mer »
Kvarteret Nicolai 1 i Gävle byggdes 1874
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kansligränd 14 Efter stadsbranden 1869 blev områden norr om Staketgatan planlagda för bebyggelse. Planeringen följde den renässansplan som 1740 reglerade mera centrala delar av staden, med raka gator och rätvinkliga kvarter. Eric Ramström präntade "Gefle 10... […] Läs mer »
Norra skolan 1885 - Staffans församlingshus 1896 i Gävle
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand NORRA SKOLAN Staketgatan 37 För småskolansräkning uppfördes tre skolor under l885. En av dem Ivar det västra skolhuset i kvarteret Alfabeticus som också kallas Norra skolan. För många barn fortsatte skolundervisningen även efter 1885 i tillfälliga lokaler. Inga... […] Läs mer »
Kv Springer i Gävle
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kv Springer Brynäsgatan 3 - 9 På kartor från 1600- och 1700-talen finns ett deltaliknande område som sträcker sig från nuvarande polishuset och österut nedströms Gavleån. Här på den södra sidan av Gavleån bestod deltat av... […] Läs mer »
Frimurarlogen i Gävle
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Kyrkogatan 26 Frimurarorden växte fram ur medeltida byggnadsgillen som verkade för att främja och utveckla byggnadskonsten. Dagens frimurarloger är mera inriktade på det andliga uppbyggandet. År 1869 inköptes tomten och det brandskadade läroverket av frimurarlogen Polstjernan. Den stora... […] Läs mer »
Centralpalatset i Gävle byggdes mellan 1891-93
Publicerat i Gefle Dagblad Söndag 24 maj 1998 Text: Åsa Nilsson och Foto: Mats Åstrand Centralplan 3 CENTRALPALATSET På mark som skapades när Östra Lillån fylldes igen, byggdes Centralpalatset 1891-93. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Blandningen av stora privatvåningar, butiker och kontor i en och samma byggnad var ett nytt inslag i stadsbilden. I... […] Läs mer »
Islandsskolan - Stora och Lilla - (Lilla vita) i Gefle
Gamla flickskolan (senare Stora Islandsskolan) Södra Centralgatan 8 Efter stadsbranden 1869 fick folkskoleundervisningen skötas i tillfälliga lokaler. På Söder samsades under läsåret 1874-75 i genomsnitt 51 barn i varje rum i Kasernen, i Barackerna och i en hyrd lägenhet. Lokalerna var kalla på vintern. Flera lärarinnor sade upp sina anställningar i protest mot... […] Läs mer »
Gavleån mot väster före 1869 - foto av K.A. Sjöberg, Gefle.
————————————————————————————- april 16, 2012 Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be […] Läs mer »
DALAPALATSET i Gefle fyller 100 år 1996
Publicerat i Gefle Dagblad 19 april 1996 - Veckotidningen Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Dalapalatset i Gefle byggdes 1896-1899 1896-98 Våningarna vara stora och där ingick helt självklart både herrum och jungfrukammare. Då var det det stinsar och andra tjänstemän inom järnvägen som bodde här. Huset byggdes faktiskt för dem, av... […] Läs mer »
Schweizaren på Stora Holmen - av Jan G Ljungström
Publicerat i GEFLE DAGBLAD ONSDAG 7 DECEMBER 2005 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Längst österut på Stora Holmen, nuvarande Alderholmen, fanns i mitten av 1800-talet Gävles första riktiga schweizeri. Det ägdes av sockerbagaren Christian Grischotti, en äkta schweizare som lockade stadens invånare med allehanda bakverk och likörer till sin gemytliga schweizeripaviljong. Han anordnade promenadplatser... […] Läs mer »
Carl Larssons Fotografiska Atelier i GEFLE invigdes år 1887
Ur Åke Nyléns samlingar. Stockholmaren Carl Larsson öppnade sin första ateljé i Gävle 1887, på Nygatan 26. Sex år senare inrättade han sig i ateljévåningen högst upp i det nybyggda huset på Nygatan 34. I dessa lokaler har firman huserat i över hundra år till den avvecklades 2003. Carl Larssons barn gick i... […] Läs mer »
Skolgång i Gävle anno 1869 - av Barbro Sollbe
Publicerad i Gefle Dagblad 8 juli 2008 Daniel D:son Daniel Elfstrand i yngre och äldre upplaga. Börsplan efter branden. I bildmitten den urblåsta gymnasiebyggnaden, vars värdefulla bibliotek försvann. I den starka blåsten kunde man hitta brandmärkta boksidor därifrån ända borta i Älvkarleby. Skolbaracker som under nästan fyra år ersatte gymnasiebyggnaden. ”Vi åkte litet skridsko,... […] Läs mer »
Järnarbetarens son blev rik på tyger - av Ulf Kriström
Publicerat i Gefle Dagblad SÖNDAG 24 Juni 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Det var inte mycket till utbildning som Eric Sjöströms familj kunde erbjuda sin son. Pappan var järnarbetare vid Vij bruk i Hamrånge, och vid åren kring 1850 lär hans lön inte ha räckt till just mer än familjens uppehälle. Men... […] Läs mer »
Södertull-fattigvård, sinnessjukhus,hälsocental-Ulf Kriström
Publicerat SÖNDAG 12 augusti 2007 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp Södertull, fattigvård, sinnessjukhus, hälsocentral Visste ni att huset där Södertulls hälsocentral ligger en gång i tiden var huvudbyggnad för Gefle Stads fattigvård? Stig Allevik och Solveig Nauwelaertz de Agé växte båda upp där. Inte för att de var fattiga utan för att deras pappor... […] Läs mer »
Vem var Carl Julius Lenström? av Thor och Arne Øvrelid
Publicerat i Gefle Dagblad lördag 31 maj 2008. Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp MINNESVÄRT Lördagen den 25 april 1846 var det högtidsfest vid Vasaskolan. En av de mycket uppskattade lärarna, den 35-årige lektorn i filosofi, hadefått en prästtjänst i Heby och lämnade sina elever. Man samlade in en större... […] Läs mer »
De osynliga kvinnorna - Thor och Arne Øvrelid
De prostituerade fotograferades av polisen i särskilda poster. De här bilderna är tagna i Bergen. Publicerad 27 december 2011 i Gefle Dagblad Del 1. Gå till samtliga artiklar. INBLICK Det har kallats världens äldsta yrke. I tre artiklar berättar Thor och Arne Øvrelid om prostitutionen i det sena 1800-talets Gävle. I... […] Läs mer »
Gävle stadsarkiv informerar 9-10-2012 om film, almanacka och FACEBOOKGRUPP
Gävle Stadsarkiv har haft två mycket populära filmvisningar av filmen ”En sommarsaga på Sätraåsen” som handlar om när Gävle fyllde 500 år som stad. Många besökare blev tyvärr inte ens insläppta under andra visningen då lokalen snabbt fylldes p.g.a. det stora intresset. Nu finns kopior av denna film till försäljning för en kostnad av... […] Läs mer »
Staden fick ”stilenlig och stolt byggnad” -Väinö Helgesson
Del 2. Med sexton brandsoldater, tre hästar, en spruta och en förlängningsbar stege står staden beredd att möte den röde hanen (Bilden ur boken om Gamla Gefle). Brandstationen i Gävle fyller i sommar hundra år. I fredags började Väinö Helgesson berätta om de märkliga turerna innan bygget kom till och om hur det... […] Läs mer »
Slutspelet om Ferdinand Bobergs brandstation-Väinö Helgesson
Publicerat i Gefle Dagblad fredag 17 maj 1991. Redaktör Björn Widegren. Del 1. Ferdinand Bobergs brandstation i Gävle på en klassisk gavlevy - i sommar blir den hundra år. (1991). Första artikeln om brandstationen publiceras idaG. Fortsättning följer. I juli fyller brandstationen i Gävle hundra år, en arkitektonisk pärla som gävleborna med rätta är... […] Läs mer »
Vad ska hända med Karlsberg - Väinö Helgesson
KULTUR Gefle Dagblad tisdag 16 maj 1989 År 1605 donerade Karl IX Sörby till Gävle stad på Valbo sockens bekostnad. Stadens borgare sades vara i trängande behov av mark till bete och odling och Sörbyområdet kom i över tvåhundra år att vara betesmark med inslag av åkerbruk. Marken kring Karlsberg kallades Sörbyvret nummer... […] Läs mer »
Ett hus för gubbar på Öster
Publicerat i GEFLE DAGBLAD Onsdag 12 april 2000. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. ------------------------------------------------------------ Fri bostad och lättare vård på ålderns höst. Grosshandlaren C W Stenbeck möjliggjorde "gubbhuset", hemmet för medel- och orkeslösa män i Gävle. ■ I kvarteret Fortuna på Öster uppfördes i början av 1880-talet ett hem för medel- och orkeslösa män,... […] Läs mer »
50 år - minnesmärke efter Gefle brand 1869. Sammanst 1 - 3
Här finns värdefull information om VILKA viktiga borgare som bodde i Gefle FÖRE branden 1869 och VAR de bodde. Information som jag inte har sett tidigare trots flera års letande i liknande handlingar. Del 1. Planscher från stadsbranden med detaljerad information om vad resp. plansch föreställer och vilka hus det gäller.... […] Läs mer »
50 år, minnesmärke efter Gefle brand 1869. Del 3
Forts från Ur det gångna Gefles historia. Några bilder och anteckningar. Det s.k. Spektakelhuset. Den 14 1839 mars invigdes den nya teatern av det Torsslowska sällskapet med pjäsen “Arthur” eller “Sexton år efteråt”. Som efterpjäs gavs "De förtrogne”. Det nya teaterhuset rymde 600 åskådare och ansågs mycket modernt byggt, med breda... […] Läs mer »
50 år, minnesmärke efter Gefle brand 1869. Del 2
Ur det gångna Gefles historia Några bilder och anteckningar. Stadens rådhus enligt ritning av år 1790. Det äldsta rådhuset var uppfört 1628. Enligt Dahlbergs Suecia antiqua et bodierna synes det ha varit en ståtlig byggnad, till största delen av sten, i tre våningar med koppartak, torn och tinnar. År 1697 avbrann rådhuset,... […] Läs mer »
50 år, minnesmärke efter Gefle brand 1869. Del 1
FÖRORD. I livligt minne bevarade av den äldre generationen; som hörsägner för den yngre, stå de hemska upplevelserna från vår stads brand år 1869. Det har synts lämpligt att till halvsekeldagen draga fram i ljuset Skildringen av densamma och har härtill fogats några bidrag om det Gefle, som i och med branden kom... […] Läs mer »
Barnomsorgens utveckling i Gävle från 1885 och framåt
Barnomsorgens utveckling i Gävle från 1885 och framåt av Gunni Jonsson 1979. BARNKRUBBA, i Sverige benämning på anstalter, som mottog ej skolpliktiga barn (2 - 6 år) under den del av dagen, då föräldrarna är bundna av arbete. Barnen fick vård och tillsyn samt ofta en efter åldern lämpad undervisning. De första barnkrubborna uppstod i... […] Läs mer »
Den offentliga fattigvården i Gävle 1800-1865
1766 års hospitalsordning (hospital=sjukhus) drog en gräns för vilka staten hade att ansvara för. Med den tidens uttryck gällde det dårar, svagsinta samt personer med obotliga och ohyggliga sjukdomar. Befolkningen var uppdelade i rotar. En rote betydde att 12 familjer (husfäder) skulle underhålla en fattig (som i huvudsak bestod av änkor och barn). Dessutom... […] Läs mer »
Immanuel Nobel - lasarettskirurg i Gävle
Detta materiel kommer från Åke Nyléns privata Tidningsurklipp. Alfred Nobel Alfred Immanuel Nobel d.y. Alfred Nobels far Högädle Herr Borgmästare så ock Ädle och Högagtade Herrar Rådmän! Till den efter Assessorn, Chirurgiae Magistern och Stadsläkaren Herr Per Hägerstrand (1751-1808) Ledigvarande Stads Läkare Sysslan, får jag ödmjukast anmäla mig som sökande hos den Ädle Magistraten... […] Läs mer »
Klintbergska tomten–en sorglig saga
Den sorgliga sagan om Klintbergska tomten ...... Detta materiel kommer från Åke Nyléns privataTidningsurklipp. När flatheten kom till byn Bengt Turner om det Klintbergska husets sorgliga öde UR GEFLE DAGBLAD ONSDAG 19 JUNI 2002. Det var då. Bilden är tagen i augusti 2000 och föreställer salongen i Klintbergska huset. Vid samma tillfälle sa husägarens... […] Läs mer »
1881, några händelser i Gävle bl a måndagen 13 resp 18 juni
Arbetarbladets skrift - Lördagen 13 juni 1881. Vad hände i Gefle 18 juni 1881? Utvalda delar presenteras. Detta materiel kommer från Åke Nyhléns privataTidningsurklipp. Nu är gatorna raka och breda... Gefle har uppstått förnyat och förskönat ur askan. De flest tomter är redan bebyggda med vackra och ståtliga hus. Får man tro Gävleborgs kalender... […] Läs mer »
Immanuel Nobel i Gävle, släkten Nobel
Vem var Immanuel Nobel i Gävle? Nya rön. Se detta! Immanuel Nobel d.ä. 1757-1839 Immanuel Nobel hette ursprungligen Nobelius (latinisering av släktens ursprungsort Nöbbelöv i Skåne). Han förkortade först namnet till Nobell och 1785 till det slutliga Nobel. Under sina studier till kirurg tjänstgjorde han i den svenska krigsmakten under striderna i... […] Läs mer »
Släkten Engwall och familjebolaget
Se även ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE : Engwallska familjebolaget Engwalls familjegrav . Grav 1 och 2 på gamla kyrkogården. I april 2010 var det 157 år sedan det Engwallska familjebolaget bildades. När handelshuset Vict. Th. Engwall den 3 april 1928 firade sitt 75-årsjubileum, yttrades vid familjegraven bland annat följande tänkvärda ord: "Det finns... […] Läs mer »
Edvard Lindblom, Lindbloms hörna och hans bostad
BEVARA NÅGOT AV DET BÄSTA.Om handlare Lindbloms villa på Banérgatan Det stod en annons i tidningen härom dagen om en "äldre charmig fastighet på Banérgatan 2 i villastaden i behov av omfattande upprustning, sä|jes till högstbjudande". Annonsen väckte mitt stora intresse. Det var ju handlanden Edvard Lindbloms villa i södra villastaden som var... […] Läs mer »
Gävle under 1800-talet
Källor: Jan Sterners bok "Tvåtusen år i Gävlebygden", (En oerhört intressant bok - Köp den) samt Gefle Dagblads utmärkta "Gävle från a - ö" Bilder har hämtats från Ulf Ivar Nilssons bok "GÄVLE - på 1800-talet". (Även den en mycket, mycket bra bok, både informativ och lättläst - Köp även... […] Läs mer »
Barnhem i Gävle på 1800-talet
Koleran och andra epidemier på 1850-talet gjorde många barn föräldralösa och de "auktionerades" ut till fosterföräldrar. 1859 beslutade medlemmar i Gävle missionsförsamling att öppna ett barnhem på Islandsholmen där nio barn mottogs det första året. Föreståndarinna blev Sofia Grape, som hade tjänsten i 27 år. Välbärgade familjer lämnade regelbundna bidrag, allmänheten skänkte inventarier och fattigvården... […] Läs mer »
Gävlebranden 1869, ur två skilda perspektiv
"Mina Gefleminnen"Ett stycke kulturhistoria från 1870-talet. Författare: Erik Söderström. Minnen från en 6-årings upplevelser: Den 13 juli 1869 kom elden lös i snickare Erlandssons verkstad, inte så värst långt från vårt hem hos Borgens. Det tog eld i en limpanna. Verkstaden låg i ett trähus, mitt i sommaren torrt som torrved, och snart brann och... […] Läs mer »
Pigan Catharina Westerberg dömd till döden för barnamord
Pigan Catharina Westerberg född 1830 i Valbo - dömd till döden för barnamord 1861 den 18 februari S.D Sedan Kongl Majts Befallninghafvande uti skrivelse den 24 januari, som den 27 i samma månad kommit Domhafvande tillhanda, jemte tillkännagivande att Pigan Catharina Westerberg blivit inom Gefleborgs Län häktad och till Länshäktet i Uppsala införpassad för... […] Läs mer »
Emigrationen till Nordamerika vid mitten av 1800-talet
LÄNKAR: Ellis Island - svenskarnas försmak av Amerika! Att besöka Ellis Island Att Anlända Läkarkontroll Karantänstationer - Pesthus THE FORGOTTEN OF ELLIS ISLAND Deaths in Quarantine, 1909-1911 Förhör Att lämna Ellis Island Photo Gallery for Quarantine Station and Ellis Island Innehållsförteckning Allmänt Vad är utvandring? Utvandringen till Amerika. Hur reste de? Var bodde... […] Läs mer »
Gamla Söders fina vattenledning, Erik Wickberg
Den nära och bekväma tillgången till färskvatten var självfallet i äldre tider av långt livsviktigare betydelse än i de moderna vattenledningarnas tidevarv, och källorna blev därför ett slags centralpunkter för bebyggelsen. I nordligaste delen av Källgränd, strax före dess mynning i Västra Islandsgatan, bildade Islandskällan en sådan centralpunkt för Söders befolkning. Till minne av... […] Läs mer »
Blodsdramat på ångaren Prins Carl och fastigheten övre Bergsgatan 11
”Nordlundska gården” är ett uttryck, som man ibland kan få höra av äldre Söderbor på tal om fastigheten Övre Bergsgatan 11. Detta gårdsnamn är så tillvida oegentligt, som man förgäves får söka efter någon Nordlund i fastighetens ägarelängd. Dess uppkomst sammanhänger nämligen med en av gårdens forna hyresgäster, John Filip Nordlund som var en... […] Läs mer »
Hannah Haslingdens öden i Gävle på 1800-talet
Klicka på länken för att läsa om Hannahs öden Hannah Haslingdens öden Filen erhållen av Anders Källström […] Läs mer »
Utdrag ur brev från Carin Garberg (f. Sehlberg) till äldsta barnet sonen Carl den 16 juni och 17 augusti 1833
Bruksinspektor Carl (1805-1838) blev blott blev 33 år och var 28 år när han fick detta brev. Bland hennes 11 barn var det bara två stycken som överlevde henne. Miljön på Segelduksfabriken var osund och de flesta dog av lungsoten som kom i olika omgångar. ----------------------------- Jag får med största... […] Läs mer »
Kriget 1808-1809 som spred epidemier och död i Gäve föredrag av Mats Hemström
Eva Lindelöw Sjöö (chef för Stadsarkivet) presenterar Mats Hemström, filosof och dr i historia samt dessutom arkivarie. På Arkivens dag 14 november 2009 under temat: "På Liv och död" - berättar Mats om kriget 1808-1809 som spred epidemier och död i Gävle. År 1808 låg Sverige, som då även... […] Läs mer »
Slummen på besök i kasernen efter stadsbranden 1869, barackeländet
Branden som orsakade denna katastrof Efter branden fanns det tusentals Gävlebor som inte hade någonstans att ta vägen. Så länge det var sommar bodde de i den tältstad som växte fram på Sätraåsen, och framåt hösten kunde de första barnfamiljerna flytta in i nödbaracker som i all hast snickrats ihop på olika håll i staden.... […] Läs mer »
Gyllene tider i Gävle på 1800-talet av Ann Nilsén 2007-06-27
På 1800-talet fick Gävleborna äntligen bedriva hantverk utanför städerna då tullstaketen var borta. Då försvann tullen vid S Tullbomsgatan, Västertull, Stora och lilla Sjötullen och nu var frihandel tillåten. Nu började även bankväsendet att växa och det skedde samtidigt ett byte av riksdag. Borgerskapet tar kontrollen över ekonomin och man lade stor... […] Läs mer »