I juli 1909 blev doktor Helga Maria Fick tillförordnad andre
underläkare vid Gävle lasarett och därmed den första kvinnan som äntrade
den mansdominerande läkarkåren i Gävle.

Hon blev 1912 praktiserande läkare och 1923 chef för den kvinnliga
avdelningen vid Gävle stads köns- och hudpoliklinik. Som en av de 32
examinerade kvinnliga läkare i landet blev hon Gävles och Gävleborgs
läns första, högt uppskattad för sin läkargärning.

År 1846 fick svenska kvinnor rätt att idka handel. Därmed erkändes i
princip att kvinnor hade förmåga att försörja sig genom yrkesarbete.
Under 1860-talet fick kvinnor rätt att inneha ett antal
tjänstebefattningar och de fick framför allt rätt att studera och
avlägga examina.

Riksdagsmannen
C J Svensén
motionerade vid 1865-66 års riksdag om att den svenska kvinnan, liksom
mannen, "...måtte berättigas att bliva examinerad vid rikets
universitet, icke allenast uti studentexamen utan och i kansliexamen
samt för erhållande av filosofie- och medicine doktorsgraderna".

I juni 1870 meddelade Kungl Majt, i en skrivelse till Sundhetskollegium
..."att tillträde skall wara för qwinnliga studerande öppet till
afläggande i stadgad ordning af de för rättighet till läkareyrkets
utöfning föreskrifna examina med dertill hörande prof...". Så öppnades
vägen till läkarbanan för Sveriges kvinnor, utan kamp från deras egen
sida. 18 år senare 1888 avlade fröken
Karolina
Widerström (1856-1949) medicine licentiatexamen i Stockholm och
blev därmed landets första kvinnliga läkare. Före år 1900 fanns endast
nio kvinnliga läkare i landet och 1910 hade antalet ökat till drygt 30.

Gävles första kvinnliga läkare, Helga Maria Fick, var född 1876 i Stora
Uppåkra, Malmöhus län. Hennes far,

Johan Magnus Fick, var verkställande direktör vid

Uppsala-Gefle Järnvägar åren 1899-1909 och bosatt i Gävle. Han
var för övrigt den som skapade Furuviksparken och Furuviks havsbad som
invigdes år 1900.

Helga Fick började sin medicinska bana i Uppsala och blev medicine
kandidat där 1905. Hon var biträdande läkare vid Kustsanatoriet i
Barkåkra 1907 och hade förordnanden som amanuens och underläkare vid
Serafimerlasarettets medicinklinik 1908-09.

1909 blev Helga Fick tillförordnad andre underläkare vid Gävle lasarett
och samma år blev hon medicine licentiat i Stockholm. Detta år
vikarierade också två andra kvinnor som underläkare vid Gävle lasarett,
doktorerna Hilma Wenberg och Maria Igelman- Sundberg. De blev senare
läkare i Göteborg respektive Ludvika.

"Vid Gävle lasarett fanns i början av 1900-talet endast tre läkare,
överläkaren samt förste- och andra underläkaren. Överläkarens årslön var
år 1909 7.000 kronor, förste underläkarens 2.500 kronor och andre
underläkarens 2.000 kronor. Underläkarna hade dessutom fri bostad och
kost.

Helga Fick blev 1911 förste underläkare vid lasarettet, en befattning
hon innehade till hösten 1912. Därefter öppnade hon egen praktik på N
Kungsgatan 1 i Gävle och från 1917 hade hon sin praktik på
Nygatan 39 (Rosa huset), där hon även hade sin bostad. Åren
1916 och 1918 hade hon också förordnanden som stadsdistriktsläkare i
staden.

Under den tid doktor Fick praktiserade i Gävle blev hon högt uppskattad
både som läkare och människovän och detta av såväl arbetskamrater som av
allmänheten. Hon var den hjärtegoda människovännen som inte frågade
efter om de hjälpsökande hade medel att betala läkararvodet med, utan
bringade hjälp just därför att hon ville hjälpa.

Många fattiga medborgare stod i tacksamhetsskuld till henne. Hur
ansträngande hennes arbete under dagen än varit, stod hon alltid redo,
då sjukklockans klang nattetid på nytt kallade henne till ett sjukläger.

I juni
1918 kom en lag om "åtgärder mot utbredning av könssjukdomar". I denna
lag föreskrevs att städer med 20.000 invånare eller mer, var skyldiga
att ge kostnadsfri undersökning och behandling av könssjukdomar. Detta
skulle ske på en speciell könspoliklinik.

Mellan åren 1919-22 var Gävle stad befriad från den skyldigheten men
enligt den kommitté hälsovårdsnämnden tillsatt, föreslogs att en
poliklinik skulle inrättas från och med januari 1923. Kommittén bestod
bland annat av doktorerna Richard von Post och Helga Fick.

I en äldre fastighet vid S Strandgatan, på nuvarande Länsmuseets tomt,
öppnade den 1 januari 1923 Gävle stads första köns- och hudpoliklinik.
Kliniken hade två avdelningar, en manlig och en kvinnlig, där Helga Fick
blev chef för den kvinnliga och Harald Fngelbrecht för den
manliga avdelningen. I december 1922 hade Kungl Majt bestämt att arvodet
för poliklinikläkarna skulle vara 5 000 kronor/år till läkaren för den
manliga avdelningen och 500 kronor/år till läkaren för den kvinnliga
avdelningen. Villkoret var att kliniken skulle ha öppet varje helgfri
dag för manliga och tre dagar i veckan för kvinnliga patienter, minst en
timme varje gång.

Doktorerna Fick och Engelbecht hade därutöver sina egna privata
praktiker.

1927 drabbades Helga Fick av sjukdom. Hon blev förgiftad av gas som
utifrån trängt in i hennes bostad och hon blev därför tjänstledig på
hösten samma år.

Under den tiden vistades hon på Saltsjöbadens sanatorium. I januari 1928
kom hon tillbaka till Gävle och avled kort därefter på Gävle lasarett i
sviterna av sin sjukdom.

Att doktor Fick varit högt uppskattad under sin tid som läkare i Gävle,
bevisade den insamling på 3.600 kronor som överlämnades till
hälsovårdsnämnden i februari 1928.

I den skrivelse som lämnades till nämnden stod "Till hedrande av dr
Helga Ficks minne hava patienter och vänner till läkaren, vännen och
hjälparen i tacksamhet för hennes livsgärning velat överlämna denna
summa till en fond, benämnd Helga Ficks minne". Fondmedlen skulle
användas till konvalescenthjälp åt fattiga sjuka. Donationsfonden
existerade fram till 1980, då den avregistrerades och gick in i Sociala
centralnämndens tredje samfond.

Efter 19 år som läkare i Gävle, avled Helga Fick 52 år gammal i januari
1928. Gävle förlorade en högt respekterad och uppskattad läkare, hon som
blev stadens och länets första kvinna bland manliga vita rockar.