Olympiabiografen i Gävle i lågor 1917 - av Jan G Ljungström

Olympiabiografen i Gävle i lågor 1917 - av Jan G Ljungström2012-11-23

Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 10 juli 2003 

 Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström 

 Affisch från tiden innan branden.    

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström Klickbar bild

Idag. Här med adress N Kopparslagargatan 12, låg Gävles första fasta biograf Olympia som totalförstördes vid en brand 1917. Biografhuset är sedan länge rivet.

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström  Klickbar bild

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström  Klickbar bild

Gävles första riktiga bio. Salongen tillhör med största sannolikhet Olympia med plats för 70 besökare. Fotot taget före ombyggnaden 1914.

 

I april 1917 utbröt en våldsam eldsvåda på Gävle­biografen Olympia vid Norra Kopparslagargatan 12. Mitt under pågående barnföreställning fattade plötsligt en filmrulle eld i biografens maskinrum och med hastigt förlopp spred den sig vidare i lokalerna. Tack vare en rådig biograf­vaktmästare och det korta avståndet mellan brand­stationen och biografen, kunde en brandkatastrof undvikas. Däremot blev biografens maskinist så svårt bränd att han senare avled.

 

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström

 

I slutet av 1800-talet bör­jade kringresande filmförevisare resa runt i lan­det med sina ambulerande biografer. De hade sina föreställningar bland annat i godtemplarsalar, frikyrkolokaler och hotell. Några turnerade också med egna tält. Med den ökade filmproduktionen började snart fasta biograf­er etableras och redan i november 1905 öppnades Gävles första fasta biograf, Olympia. Filmen blev snabbt ett folknöje i landet och biografsalongerna var alltid välfyllda av besökare. Vad många inte visste var att biografen kunde bli rena dödsfällan för besök­arna, salongen kunde snabbt förvandlas till ett eldhav.

 

Orsaken till brandfaran var den biograffilm, all­mänt kallad nitratfilm, som började användas un­der 1900-talets första år.  Ni­tratfilmen, som var en bas av cellulosanitrat, var all­mänt använd för 35 mm biograffilm. Den var myck­et brandfarlig och instabil men hade så goda meka­niska och fotografiska egenskaper att den bi­behölls ända fram till bör­jan av 1950-talet. Genom åren inträffade en hel del biografbränder i Sverige, orsakade av antända nitratfilmer. Det var dock ett få­tal som krävde personska­dor och dödsoffer.

 

Olympia, som blev Sveri­ges tolfte fasta biograf, hade till en början 70 sitt­platser men utökades gan­ska snart till 121.Den popu­lära Gävlebiografen hade alltid en livlig publikfrekvens och så även på söndagseftermiddagen den 1 april 1917. Klockan var strax före tre när belys­ningen släcktes ner i Olym­pias salong. Precis när föreställningen skulle börja upptäckte biografens ma­skinist, Emanuel Lundin, att det slog gnistor från filmprojektorn. En gnista träffade den lättantändliga filmrullen som genast flammade upp.

 

I stället för att lämna den brinnande filmrullen i maskinrummet, tog Lun­din med sig rullen och sprang ut. Han hann dock inte många steg förrän den flammade upp, varpå han kastade rullen mot biljett­kassan. Lundin sprang se­dan tillbaka in i maskin­rummet för att rädda de andra dyrbara filmerna, men de hade redan an­tänts. Bara någon minut se­nare slog stora eldslågor ut från biografens entré och brinnande som en fackla hoppade maskinisten ut genom ett fönster mot går­den.

 

Redan sju minuter efter brandlarmet var stadens brandkår på plats och ett energiskt släckningsarbete påbörjades under ledning av överbrandmästare Reinecke. Den uppmärksam­me biografvaktmästaren började genast evakuera den fullsatta salongen som i huvudsak bestod av barn och ungdomar. Tack vare honom klarade sig alla i sa­longen utan skador. Någon minut efter att lokalen bli­vit utrymd slog lågorna ut mot gatan och den häftiga branden ökade med våld­sam fart. Elden spred sig snabbt från biografens en­tré till andra våningen, där en lägenhet blev totalt ut­bränd.

 

Angränsande lägenheter och själva biografsalongen blev nästan oberörda av el­dens framfart. Efter tio mi­nuter hade brandmännen blivit herrar över elden, men då var större delen av biografen utbränd.

 

Emanuel Lundin, den 46-årige maskinisten, fick all­varliga brännskador både i ansiktet och på händerna. Han fördes omedelbart till Gävle lasarett med ambu­lansvagn. Trots en snabb läkarinsats försämrades Lundins tillstånd och två dagar senare avled han av sina svåra brännskador. Varför maskinisten agera­de som han gjorde fram­kom inte. Troligen ville han försöka rädda alla de andra värdefulla filmerna i maskinrummet, men det blev istället hans död. Enligt biografens direktör, Hugo Plangiér, förstördes filmrullar för tusentals kronor, men de var fullt försäkrade.

 

Den förödande elds­vådan blev slutet för Gävles första fasta biograf. Huvud­delen av biografen var ut­bränd och det skulle bli allt för dyrbart att återställa den i befintligt skick. Ett halvår senare byggdes de brand- och rökskadade bio­graflokalerna om till butikslokal.

 

Efter fem år, i september 1922, öppnade en helt ny biograf med namnet Olym­pia. Det var biografen Me­tropols ägare, Gunnar Johnson, som efter genom­gående reparationer starta­de en stor och rymlig bio­graf i Arbetarföreningens lokaler på Nygatan 24. Den nya Olympia var måhända en hyllning till Gävles för­sta biograf.

 

JAN  G  LJUNGSTRÖM

Läs mer av Jan G Ljungström!

————————–

November 23  2012

Bild tillhörande: Olympiabiografen i Gävle stod i lågor 1917 - av Jan G Ljungström Sammanställt och kompletterat med bilder av – lisse-lotte@danielson.be

Även på Gävledraget