Barbro Sollbe - Drottning uppgrävd i Gävle.
Gå till Startsidan
Senast uppdaterad:
2011-03-08
Drottning uppgrävd i Gävle
Under hösten
har vi kunnat läsa i tidningarna om märkliga fynd på
Klintbergska gården
vid Gammelbroplan i Gävle. Bosse Hedblom, arkivarie i Sandviken och
specialiserad på sten i olika former, var den som slog larm om
intressanta skärvor. Stadens keramiska historia blev ännu rikare, och än
är inte allt utforskat. Men det har grävts även på andra håll i sommar.
En ny byggnad, avsedd för ett reservkraftverk, står på gården mellan
stadshuset och förvaltningshuset. Innan man fick börja gräva där,
krävdes en arkeologisk undersökning. Kanske fanns spår av Gävles
medeltid under markytan?
Medeltidsarkeologen Ylva Roslund Forenius tillkallades från Uppsala,
och i juli 2004 började man försiktigt schakta bort lager efter
lager. Men efter bara några timmar avbröts hela projektet.
– Just
här finns inga medeltida lämningar, konstaterade Ylva. – Troligen
gick stranden ända hit. Vi hittade trä som kan ha hört till en
brygga.
Men hon fann ett blåmönstrat grötfat. Nästan hela botten var intakt,
och flera skärvor av brättet följde med upp. Det centrala motivet,
skålens botten, är en bröstbild av en pärlbehängd drottning med
långt och lockigt utslaget hår, plus bokstäverna K, svårtytt –
kanske G, V (som också kan stå för U) och B. Fatet lämnades i vanlig
ordning till Länsmuseet.
Tursamt
nog har Konstskolan i Gävle en lärare som är keramikspecialist,
Lars
Rune Larsson från Storvik.
Han konstaterade att fatet är av fajans, dvs lergods, med täckande
vit tennglasyr underst och med handmålad dekor. Med största
sannolikhet är det från Holland, där verkstäder i bl a
Delft
försökte efterlikna det fina porslinet från Kina och producerade
massor av gods för export bl a till Sverige. Fatet är, enligt Lars
Rune, från sent 1600-tal eller omkring år 1700.
Och den vackra damen? Det torde vara
Mary II
(1662-1694)
av England, menade han. I en katalog över holländsk keramik fann han
en liknande bild av hennes make,
Willem
III av Oranien,
med texten K WD 3. Men vad bokstäverna på drottningfatet betyder är
oklart.
Sök vidare på internet, uppmanade Lars Rune. Jag började på
stadsbiblioteket. Jo, Mary/Maria II av England var gift med sin
kusin Willem/William, son till Maria Stuart och ståthållare över
Holland. De regerade gemensamt över England, Skottland och Irland
tills Mary dog av smittkoppor, bara 32 år gammal. Sen var han ensam
regent men avled 1702 efter ett fall från en häst.
På nätet hamnade jag hos
National Portrait
Gallery i London,
en motsvarighet till svenska statens porträttsamling i Gripsholm.
Där finns ett par porträtt i olja av Mary II, gjorda av en
holländare,
William Wissing,
som i vuxen ålder flyttade till England och som avled 1687.
På den ena bilden, gjord 1685, är drottningen avbildad sittande,
nästan i helfigur. Ansiktet är lätt vridet åt vänster, hon är
barhuvad med mörkt, lockigt hår som svallar ner bortom axlarna.
Hennes röda klänning är generöst urringad och pärlbehängd. Hon bär
pärlhalsband och – över axlarna – en hermelinsbrämad mantel. Armen t
h på målningen vilar på ett bord, där hennes krona står. Åt vänster
ses en utsikt över ett ett landskap med blommor och träd, åt höger
anas en interiör med ett tungt draperi.
Mari II
Wilhelm III
Likheter med Wissings porträtt av drottningen i röd klänning är
frapperande, och det är mycket sannolikt att denna målning varit
förebild för holländska keramikdekormålare – som förenklat motivet
genom att placera kronan på kvinnans huvud. Den krona, som
drottningen på fajansfatet bär, är mycket lik den krona som på
målningen står på ett bord bredvid drottningen. Pärlsmyckena som
dinglar på hennes bröst överensstämmer också, liksom halsbandet,
medan fatets hermelinsvansar tycks ha reducerats till parallella
streck längs ena överarmen.
Allsköns kungligheter, presidenter, ayatollor och luciakandidater
når oss i dag ända in i våra vardagsrum. Men redan för 300 år sedan
kunde Gävles goda borgare nås av fläktar från den stora, märkliga
och avlägsna kändisvärlden – exempelvis varje gång de ätit till
botten på grötskålen...
Barbro Sollbe
Källa:
Hembygd Gävle nr 21, dec 2004.
-------------------------------------------------------------------------------
Webbsidan är
sammanställd av Lisse-Lotte Danielson
Gå till 
Startsida
Senast uppdaterad:
2011-03-08
