1975 flyttade jag till Gävle med
1975
flyttade jag till Gävle med Statens institut för byggnadsforskning.
Efter år 2000 har det
blivit mycket fritt skrivande om min egen släkt och om Gävles historia i kartor,
en arkitekturguide, arkitekturhistoria, fotohistoria, filosofi och humanekologi.
För den som är intresserad har jag en litteraturlista. Många år har jag ägnat
mig åt stadsvandringar i Gävle.Jag är numera med i författar förbundet och är
regional representant i dess Biblioteksråd.
1963 tog jag ut min arkitektexamen och sökte arbete som det då var ganska gott om. Jag fick arbetet som assistent i ämnet stadsbyggnad på KTH och läste vidare. Det blev en lic. avhandling 1966. Det kom att påverka min framtida yrkesinriktning. Jag studerade b l a barns lekvanor och hur de använde sin utemiljö. Vad betydde klimatet och sandlådornas läge och trafiksäkerheten var några av mina frågor. Jag använde en automatiskt kamera för insamling av data. De högre studierna gjorde att jag sökte mig mot forskning och särskilt humanekologisk kunskap där den fanns. Vi denna tid 1963 hade miljöintresset vaknat med Rachel Carsons bok; Tyst vår(Silent Spring)
Skämttecknaren Paul Ströjer såg så här på min licavhandling i DN
Jag började 1966 på ett arbete på kommunförbundet Stockholms län (KSL) sedermera Regionplanekontoret vid Stockholms Läns Landsting. Jag blev utvecklingschef och gjorde många utredningar om markens användning, buller från flygplatser, befolkningsprognoser, karteringar mm. Det blev häftiga offentliga diskussioner när Stockholm växte. ( Filmen Rekordåren) Jag blev redaktör för en facktidskrift Plan – en tidskrift för samhällsplanering. Jag lärde mig mycket om plan och bygglagfrågor i praktiken, vilket jag haft nytta av. Jag arbetade en kort period på Nordiska Institutet för samhällsplanering på Skeppsholmen närmast som studierektor. Jag fick många nordiska vänner.
Så började jag på Statens institut för byggnadsforskning (SIB) 1971. Detta omlokaliserades 1976 till Gävle. Jag var med att bygga upp en avdelning för samhällsplaneringsforskning. Tyvärr lades institutet ned 1994 och jag arbetade därefter som frilansföreläsare vid Karlskrona- Ronneby Högskola och Högskolan i Gävle. Det var närmast kurser i ämnen som hette fysisk planering och arkitekturhistoria. Jag höll många föredrag och kurser i filosofi, kunskapsteori och skrev en rad rapporter och böcker.
En doktorsavhandling sågs dagens ljus 1986 på Nordiska
Institutet för samhällsplanering ( Samhällsbyggarna vid Strosjön) och efter
några år blev jag docent på KTH.
Industrisamhället Sandviken studeras
Bilden är tagen 1864 av nybyggarsamhället Sandviken. Man ser röjningen för Storgatan till vänster och till höger ett sk verkshus med skorsten för gjuteri och ånghammare. Brukskontoret på en höjd i bakgrunden. Industrisamhällets fortsatta utbyggnad till stad skulle bli väl dokumenterat i fotobilder. Fototekniken utvecklades som en följd av industrisamhället som i detta fall också blev dess objekt.
Ur Gösta Carlestam Samhällsbyggarna vid Storsjön.
Livet som pensionär
Efter år 2000 har det blivit mycket fritt skrivande om min egen släkt och om Gävles historia i kartor, en arkitekturguide, arkitekturhistoria, fotohistoria, filosofi och humanekologi. För den som är intresserad har jag en litteraturlista. Många år har jag ägnat mig åt stadsvandringar i Gävle.
Jag är numera med i författarförbundet och är regional representant i dess Biblioteksråd.
Gösta Carlestam
