Släkten Kröger-Kompletteringar.
4 Jakob Jakobsson
(Hoffrén)
6
Sven Anthoni
7
Judita Lang
8 Gustav Gustavsson
Lemon
9 Simon Korpela (hustrun Malin
påträffas emellanåt med tillnamnet Hoffren.
10 Valborg Filipsdotter Kokko
----------------------------------------------------------------------------------------------------
En gren av uleåborgssläkten Hoffrén.
Sven-Erik Åström
Jakob Hanssons (Hoffréns)
och Margareta Krögers
dotter Malin
Hoffrén
gifte sig i Ijo 27 juni 1692 med sockenskrivaren Gustav
Gustavsson Lemon (barnfödd i Stockholm) och avled i Uleåborg 17
jan. 1730 sextio och några år gammal. Paret hade åtminstone en dotter
Malin (d. 1756), gift i Uleåborg med Simon Korpela; hon
påträffas emellanåt i handlingarna med tillnamnet Hoffrén.
Efter Jakob Hanssons död hade
Margareta Kröger gift om sig med mantalskommissarien Sven Anthoni,
och det var hos honom Jakobs och Margaretas yngsta son
Jakob Jakobsson
(synbarligen född efter 1660) växt upp. Han påstår själv (1692) att han därjämte
i 6 år »tjänat» sin styvfar som efter moderns frånfälle ingått nytt äktenskap
med Judita Lang. Jakob Hoffrén synes ha haft vissa svårigheter med att
utbekomma sitt mödernearv, bouppteckning efter modern förrättades slutligen
1697. Han blev sedermera antagen till handlandeborgare i Uleåborg och är
begraven därstädes 27 nov. 1710. Med sin hustru Valborg Filipsdotter Kokko
(begr. i Uleåborg 23 dec. 1737, omg. med borgaren Erik Korpela) hade han
sönerna Johan och Jakob, dottern Maria (f. 1704,
begr. i Uleåborg 31 maj 1788, gift 1:o i Uleåborg 28 maj 1727 med borgaren
Johan Olofsson Candelberg, f. c. 1706, död i Uleåborg 11 april
1738; 2:o i Uleåborg 26 febr. 1740 med handelsmannen Petter Junelius,
f. c. 1704, död i Uleåborg 27 april 1753) samt ett barn, som begrovs i
Uleåborg 25 mars 1709.
Från den äldsta sonen Johan
härstammar en måhända ännu florerande släktgren (tyvärr har det på grund av
tidsförhållandena icke varit möjligt att följa denna gren längre än till
1800-talets första år).
Född 1691 blev Johan 1726 antagen till
borgare i Uleåborg (avlade borgared 12.3. s. å.), där han sedermera såsom av
handlingarna framgår driver en mindre handelsrörelse. Efter lilla ofreden synes
Johan Hoffrén ha kommit på obestånd och i en attest, som rådstuvurätten 7 maj
1753 gav angående hans ekonomiska ställning, heter det bl.a.: »at thenne Hoffren
näst för sidsta ofreden, befannts i någorlunda wählstånd, och ibland the ringare
handlande ägde någon handelsrörelse, men utom thet han under sidsta fiendtliga
tiden och sin frånwaro på flyckten kom ansenligen at lida, har ok sedermera
under hans tiltagande ålder och förlorade syn samt tillstötte olyckor, både hans
handel och förmögenhet samt sinnenas krafter och begrepp ansenligen aftagit; så
at ehuru han ej kan räknas för utfattig, så wida han ännu äger liten gård - - -,
så tros han dock ej äga mera än til hans samt hustruns och några små barns
utkomst nödwändigt behöfwes». - Johan Hoffrén dog i Uleåborg 14 april 1763. Med
sin hustru Magdalena Pettersdotter Väisänen (vigda i
Uleåborg 3 aug. 1740; hemma från Idensalmi, f. 1714 och begr. i Uleåborg 6 dec.
1777) hade han barnen (födda i Uleåborg):
1) Valborg, f. 20 okt. 1740,
begr. 2 aug. 1741.
2) Anna, f. 11 april 1742, d. 17
juli 1743.
3) Johan,
f. 17 april 1744, d. 17 dec. 1806. Kofferdiskeppare
i Uleåborg, där han ägde gården N:o 65 i
I
I
kvarteret[8],
och gift 1:o i Stockholm 19 okt. 1766 med Kristina Johansdotter från Ijo
(f. 1739) och 2:o i Uleåborg 14 april 1799 med handelsmannen Zachris Uhlanders
änka Maria Katarina Andersdotter Hägg (f. 1759, d. i Uleåborg 8 juni
1825). Med sin första hustru hade Johan Hoffrén barnen a) Margareta Kristina
(f. i Stockholm 27 juli 1765, synbarligen död som ung), b) Johan,
styrman och ägare till gården N:o 65 i
I
I
kvarteret (f. 1769, d. i Uleåborg 15 sept. 1821; gift därstädes 1 nov. 1791 med
Brita Parkkinen l. Parkkila, d. i Uleåborg 20 sept. 1817; de hade flera
barn av vilka sonen Johan var gift och hade familj), c) Anna Margareta
(f. 1771, d. ogift i Uleåborg 5 juni 1814) och d) Jakob (f. 1772, d.
ogift i Uleåborg 13 april 1793) samt ur andra giftet dottern e) Brita Maria
(f. 12 juni 1800, levde ännu 1810).
4) Jakob, f. 30 nov. 1745,
nämnes ännu vid bouppteckningen efter fadern (1763).
5) Valborg, f. 6 dec. 1747, d. i
Uleåborg 6 juli 1799. Gift med handelsmannen i Uleåborg Josef Jervell, f.
2 mars 1738, d. i Ijo 20 aug. 1800.
6) Petter, f. 2 okt. 1749, begr.
4 okt. s. å.
7) Petter, f. 10 dec. 1751, d.
1789. Tullbesökare i Uleåborg och gift med Hedvig Uhlenius, f. i Uleåborg
13 sept. 1736, död därstädes 8 jan. 1816, dotter till borgaren Carl Uhlenius och
Anna Uhlbrant. De hade trenne döttrar: a) Hedvig (f. 1778, d. i Torneå 16
mars 1807; gift därstädes med färgaren J. N. Nyberg), b) Anna (f.
1778) och c) Helena.
8) Jonas, f. 29 mars 1753, d. 2
sept. s. å.
Medan Johan Jakobsson Hoffrén (d. 1763)
och hans här ovan nämnda ättlingar närmast tillhöra det lägre borgerskapet,
representerar brodern Jakob Jakobsson, som ingått ett socialt och
ekonomiskt förmånligare gifte, det dåtida stadssamhällets övre skikt, de burgna
handelsmännens klass. Jakob Hoffrén var född 1699 och avled i Uleåborg 5 febr.
1775. Han nämnes som fartygsägare och partredare 1742-43, 1755och 1762. Därjämte var han ägare till gården N:o 29-30 i stadens
I
I
I
kvarter. Jakob Hoffrén var redan en medelålders man då han 26 nov. 1741 ingick
äktenskap med Elisabet Tuderus (f. 1721, d. i Uleåborg 29 mars
1804), en dotter till handelsmannen Jakob Tuderus och Brita Niska. De hade
barnen (födda i Uleåborg):
1) Jakob, f. 13 sept. 1742, d.
ogift i Uleåborg 14 jan. 1800. Antagen till handlandeborgare i Uleåborg 1766
(1769?) och delägare i flera av tidens uleåborgska fartyg. Cederade bonis 1787
och uppsade sitt burskap några år senare.
2) Brita, f. 14 aug. 1744, d. i
Uleåborg 24 nov. 1802. Gift med guldsmedsåldermannen Lars Anders Hanstedt,
f. 1738, d. i Uleåborg 11 febr. 1805.
3) Johan, f. 25 sept. 1746,
begr. 8 juni 1749.
4) Valborg, f. 27 nov. 1748,
begr. 3 mars 1749.
5) Elisabet, f. 8 mars 1750, död
före 1760.
6) Maria, f. 19 okt. 1752, d. på
Anola säteri i Nakkila 16 april 1822. Gift med handelsmannen, possessionaten
Isak Fellman, f. 8 juli (7 febr.?) 1750, d. på Anola 12 (14) dec. 1822.
7) Simon (Vilhelm), f. 1 jan.
1756, d. i Uleåborg 5 aug. 1810. Handlandeborgare i Uleåborg 1786. Delägare i
ett flertal uleåborgska fartyg samt i Kyngäs såg i Pudasjärvi. Ägde gården N:o
29-30 i I
I
I
kvarteret. Gift i Uleåborg 3 april 1787 med Sofia Forbus, f. 9 juli 1763,
d. i Uleåborg 12 maj 1842, dotter till handelsmannen Jakob Forbus och hans 2.
hustru Margareta Kristina Dahlström. Simon Hoffrén och Sofia Forbus hade
följande barn: a) Kristina Elisabet (f. 23 jan. 1788, d. i Uleåborg 6
okt. 1857; gift 1810 med handelsmannen Gustav Antman, f. i Torneå 14 nov.
1778, d. i Uleåborg 9 maj 1821), b) Jakob, f. 1790, drunknade utanför
Karlö 9 nov. 1809 (ogift), c) Sofia (f. i Uleåborg 29 juni 1792, d.
därstädes 22 mars 1793), d) Maria, (f. i Uleåborg 10 febr. 1794, d.
därstädes 9 sept. 1871; gift i Uleåborg 17 okt. 1813 med handelsmannen Johan
Nylander, f. 12 april 1790, d. i Uleåborg 6 april 1850), e) Beata (f.
i Uleåborg 8 juni 1796, d. därstädes 18 april 1855; gift i Uleåborg 28 sept.
1816 med handelsmannen Matts Nylander, f. i Uleåborg 19 juni 1792, d.
därstädes 12 okt. 1842), f) Susanna, (f. i Uleåborg 1 dec. 1797, d.
därstädes 30 aug. 1880; gift 1819 med handelsmannen Jakob Fellman,
f. i Brahestad 22 sept. 1792, d. i Uleåborg 12 febr. 1871), g) Johanna
(f. i Uleåborg 23 juni 1799, d. därstädes 17 okt. 1868; gift 1825 med
handelsmannen Johan Gustaf Hjertberg, f. i Junosuando 3 mars 1797, d. i
Uleåborg 12 juli 1862), h) Simon Vilhelm f. 5 aug. 1801, d. ung (?).
8) Isak, nämnes i faderns
bouppteckning 1.6.1775. Vidare öden okända.
Detta försök till utredning av en förut
obeaktad gren av släkten Hoffrén gör inga som helst anspråk på exakthet och
fullständighet. Bristfälligheterna äro många och lätt påvisbara. Dock hoppas
förf. att han på grundval av spridda anteckningar från fredsåren och med
tillhjälp av det material, som trots tidsförhållandena stått till buds,
åtminstone nödtorftigt lyckats fylla en lucka i vår släkthistoriska litteratur.
----------------------------------------------
Maria Kröger
var gift med kronolänsmanen i
Paldamo, Jeremias Andersson Hjerta, son
till Agneta Mattsdotter
och lagmannen Anders Ericsson Gyllenhjerta (vilken kallades Cajanus
sedan han blivit Fogde över
Kajana distrikt). Marias ättlingar är talrika, och till dem hör bl. a.
presidenten K. J. Ståhlberg. I hennes äktenskap med Jeremias föddes
åtminstone två söner, Anders och Daiel. Deras födelsedata är okända men troligt
är att Anders var den äldre. Enligt Utterström hade man fasta
namngivningsprinciper då äldste sonen uppkallades i regel efter farfader och den
nästäldste efter morfadern. Då Anders uppkallats efter farfadern, Anders
Eriksson kan man anta att Daniel fått sitt namn efter morfadern Daniel Kröger,
borgmästare i Uleåborg som veterligt är den ende person i norra Finland, som vid
mitten av 1600-talet bar detta namn.
Man vet att Daniel Kröger hade många
barn:
Margareta, gift med borgaren i
Ulåborg - Jakob Johansson
Hoffrén
Elisabet/Lisbetha, gift med
handlanden och rådmannen i Uleåborg Gabriel
Vahl. Det är öppet
för flera barn och i Sehlbergs anteckningar nämns äve
Maria (se ovan) och
Daniel
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hittat detta på nätet
Historik
(länken t.v. visar hur nedanstående information
hittades).
Namnet Norn
Namnet ”Norn” kommer av det gamla ordet ”nor”, som betyder sund mellan två
sjöar, och Norns läge var just ett sådant trång sund på 1600-talet.
Finska invandrare
Dalarna hade stor invandring av finnar på 1600-talet, inte mindre än 14
finnhyttor anlades i Söderbärke socken. Vid Norns kronoskog fick två finnar med
försvenskade namn, Lars Larsson (Finngården) och Simon Nilsson tillstånd av
kungen, Gustav II Adolf, att röja mark och bosätta sig. Eftersom det fanns stora
tillgångar av malm, vattenkraft och skog, fanns det goda förutsättningar för
järnhantering.
Hytta och hammarsmedja
En hytta uppfördes så småningom vid nuvarande Hult och en
hammarsmedja vid Norn. Vid uppförandet medverkade en man kallad Göran Bagge,
från Säter. Gouvert von Freden, ägare till stångjärnshammaren i Thurbo
förvärvade anläggningarna på 1630-talet.
Hans Steffens, uppfinnaren
Han skulle kallas idag för en innovatör och en ”kändis” för
till och med kungen Gustav II Adolf hörde talas om honom och hans uppfinningar.
Kungen övertalade honom att bege sig till Falun och försöka åstadkomma träbälgar
för bergverken i Kopparberget, Blåsbälg
vilket han lyckades så bra med att han fick 40 skeppund, nära 8 ton koppar i
ersättning. Därför hade han råd att omkring 1637 bygga upp en ny hytta och
hammare samt 1639 köpa Thurbo.
Steffenska tiden – tyska invandrare – 1600-tal
Hans Steffens som kom från
Tyskland blev mycket betydelsefull för Norn. Det var han som konstruerade
den första blåsbälgen av trä. Blåsbälgen var ett viktigt verktyg för att med
dess hjälp kunde man erhålla tillräcklig hög temperatur i masugnen. Tidigare
använde man bälgar av läder som var så dyra och eftertraktade att de måste
vaktas med hundar för att inte bli stulna
Han uppförde också en ny masugn efter den så kallade ”fransk-metoden” av sten
till skillnad från den tidigare använda timmermassugnen och i samma veva
uppförde och själv bekostade en vattenkonst. (Från ett vattenhjul i bäcken
överförs drivkraften genom en stånggång till gruvans pumpanordningar.) Tack vare
sina framgångar blev han belönad med skattebefrielse i sex år. När han
befordrades till bergsfogde utarrenderade han Thurbo till sin svåger, Anders
Angerstein och Norn överlät han till
borgare Hans Neuman. Efter tjänsten som bergsfogde blev han
bergmästare och till slut även borgmästare i Hedemora där han bodde till sin död
1653. Han är begravd i Hedemora kyrka.
Neumanska tiden
Vem hade Hans Neumans enka varit gift med tidigare?
Hans Neuman, kom från Tyskland till Stockholm där han blev en
framgångsrik affärsman. När hans första hustru dog tackade han ja till Hans
Steffens inbjudan att komma till Norn.
Efter Steffens död gifte Hans Neuman om sig med hans
änka Sofie
(född Dorm).
Han fick en stor familj. (Hans Neuman måste ha haft
en syster som Kröger gifte sig med då det i Sehlbergs anteckningar i
släktsammanställningen står att Daniel var
svåger med Hans Neuman. Då Hans kom från Tyskland var måste även systern ha
gjort det och de tycks ha varit mycket
framgångsrika med kapitalstarka vänner. Bl a hade
Neuman koppling till Gävle enligt nedan vilket jag tror gjorde att Daniel blev
bekant med hans syster. Jag kan inte så någon koppling till att han var en
tullare/Lisse-Lotte.) Den Neumanska familjen höll
verksamheten igång lång tid framåt i Norn. Förutom familjemedlemmarna var även
kompanjonen den kapitalstarka Abraham Momma av stor betydelse för Norns bruks
historia.
Neuman var också förutseende varför han köpte en gruva i Nisshyttan
för att trygga malmtillförseln, han uppförde ytterligare en hammarsmedja, så att
det fanns fyra stycken utmed Nornån. Han ansökte skattebefrielse flera
gånger hos regeringen, vilket han fick beviljat på grund av sitt idoga arbete.
Villkoret var att bruket inte fick läggas ned eller försummas.
Hans Neuman ansökte också hos ståthållaren i Kopparbergs län att ”allmogen
skulle röja en väg mellan Norn och Hedemora”. I praktiken fanns inga vägar,
bara slingrande stigar från Norn på den tiden. Tyvärr blev inga vägar gjorda, så
att järnet måste fraktas sjövägen till Hedemora. Det var ett tungt och
besvärligt arbete, järnet fick lastas om tre gånger innan
den kom fram till Gävle.
Tråkigt nog skulle Hans Neuman sluta sina dagar långt ifrån dalaskogarna och
Norn. Hans intresse och äventyrslusta drev honom ständigt vidare, varför han
avreste med båten Christina 1661 mot
Guldkusten i Afrika. Hans båt
anfölls av holländare, han tillfångatogs och sattes i fängelse där han dog ett
år senare.
Efter Hans Neumans
tragiska död i Afrika (detta nämns i Sehlbergs kompletterande
anteckningar) var det hans svärson Thomas Carlsson Jedeur som hade
uppsikt över bruket.
Brandberg-Cederbergs-tiden (fortsatt 1600-tal)
Efter Hans Neumans tragiska död i Afrika var det hans svärson
Thomas Carlsson Jedeur (svåger till Daniel Kröger?) som hade uppsikt över
bruket. Efter hans död övergick Neumans del till Hans Hansson Kinninmundts
ägo, som var handlare och fordringsägare i Stockholm. Hans dotter Sara
gifte sig 1672 med Jacob Brandberg. Han avled dock två år senare varför
bruket kom i hans mors ägo. Hon sålde bruket 1682 till en annan son, Petter
Brandberg.
Norn och verksamheten där var mycket nedgången när han tog
över, men han gjorde sitt bästa för att få fart på bruket igen. Han ordnade
tillstånd till en ny knipphammare med härd och fick också tillåtelse att anlägga
en hytta vid Hällsjöbo.
Han gifte sig 1681 men blev änkling samma år, han gifte om sig 1684 med
Alletha Silfverström. Samma år blev han adlad till Cederberg. Deras
bostad byggdes upp i vinkel mot kapellet och den första herrgården i Norn blev
till och finns kvar än i dag.
Han såg till att kapellet renoverades, skänkte altartavlan och gav betydande
belopp till kyrkan. Han titulerades överdirektör, hade en bokhållare och en
proviantskrivare till sin hjälp, även prästen tillhörde hans hushåll, men
avlönades av bruksherren. Fru Cederberg hade till sin hjälp kokerska, flera
pigor, men även en hovmästare och en betjänt.
Paret Cederberg hade fyra barn. En son drunknade i Norn i unga år, och även
en dotter dog ung. Sonen Erik blev militär och avancerade till överstelöjtnant
hos kung Stanislaus i Polen. Han var ättens siste manliga medlem och dog barnlös
1735. Hans namn ingöts på storklockan i Säter på grund av frikostiga gåvor till
kyrkan. Peter Cederberg dog sommaren 1702. På grund av de dåliga vägarna kunde
han inte begravas förrän tre månader senare i Hedemora kyrkogård.
Som tur var fanns en dotter
till Alletha Maria Cederberg som vid 26 års ålder gifte sig med kapten
Lorentz Niclas Söderhielm och de övertog Norn, där de under många år förde
en lyckosam tillvaro.
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/241/73274.html?1124170544
Detta är ur Lars Rabenius' bok :"Vikmanshytte bruk" från 1945:
"Anders Angerstein eller Andræ von Angerstein växte upp på godset
Angerstein i furstendömet Calenberg i Niedersachsen vid floden Leine. Godset kom
i familjens ägo genom en förfader till Anders, ungraren Stephan Crachta,
som av den romerske kejsaren Fredrik II adlades och fick namnet von
Angerstein. Anders innehade godset tillsammans med sina syskon. På grund av
förfall inom godsets järn- och hammarverk tvingades syskonen sälja godset.
Anders begav sig först till Nederländerna och fortsatte senare därifrån till
Sverige tillsammans med några andra bergsmän bland annat Heinrich Hentzell.
Hülphers beskriver Anders Angerstein så här: 'Ehuru han stående på hästryggen
eller gumpen kund svänga och tumla med sin häst, war han därför intet, som wäl
en del hållit före, ryttmästare, utan twärtom wäl underwist i bergshanteringen.'
Anders Angerstein ska ha kommit till Sverige 1639 på anmodan från sin
svåger Hans Steffens. Han anställdes vid ankomsten av Markus Kock som
bokhållare vid myntverket i Säter och med att vara Markus Kock behjälplig med
Avesta kronobruk och flera stångjärnshammares uppbyggnad.
1649 ska han ha blivit bergsfogde. Han arrenderade Turbo bruk av
Steffens som ägde andelar däri. 'Mindre belönt än förväntat begärde han 1652
avsked och reste fattig med ganska hedrande vittnesbörder
åter till sitt fädernesland.
I förväntan på något arv
efter sin svägerska, Steffens' avlidna änka, och någon belöning för
sina Sveriges rike gjorda tjänster reste han 1659 för andra gången med hustru
och barn över till Turbo, där han nio veckor efter ankomsten den 12 sept.
nyssnämnda år avled och blev d. 21 i samma månad i Steffens' grav i Hedemora
begraven.'
Anders Angerstein ska ha hjälpt Markus Kock att bli en välställd och adlad man.
Anna Katarina Doms' syster Sofia Doms gifte sig med bergsmannen Hans
Steffens, som ägde Norns bruk."
Hans Neuman gifte sig med Steffens änka enligt anteckningar i Sehlbergs
manuskript.
Hans Neuman måste alltså i sitt andra gifte ha gift sig med Sofia född Doms.
------------------------------------------------------------------------
