Del 12: Gävlebilder 1991 - Fotograf Ingrid Landberg
Vem var Ingrid Landberg? I FÄRSKT MINNE
Text: Ann-Marie Björk
LÄNSMUSEET I GÄVLEBORGS LÄN
Alderholmen mot öster. Till höger speditionsfirman Andersson och Lundqvist.
På Alderholmen mot väster. Till höger skymtar Gevalia kafferosteri. Bilden från början av 1970-talet
Alderholmen vid Magasinsplan mot öster. I bakgrunden Siporex betongfabrik. 1970.
Barnens dag på Fisktorget med nöjesfält. Bilden från mitten av 1960-talet.
Poporkestern Poison Mixers med fans. Barnens dag på Fisktorget.
Edvard Nordins rökhus i Harkskär. Bilden från mitten av 1960-talet.
Edvard Nordins redskapsbod i Harkskär. Bilden från mitten av 1960-talet.
Harkskär.
Fiskare Edvard Nordin i Harkskär bygger nät. Bilden från början av 1970-talet.
Fiskare John Wahlström, Utvalnäs, röker strömming.
Fiskare John Wahlström. Utvalnäs, tar ut böcklingen ur rökugnen. Bilden från slutet av 1960-talet.
Fiskare John Wahlströms hus i Utvalnäs. Bilden från början av 1970-talet.
Utvalnäs på 1960-talet.
Fiskare Henning Åkerbloms lagar nät vid fiskeläget i Utvalnäs.
TÄNKVÄRT
I maj 1979 genomförde Riksantikvarieämbetet en byggnadsinventering av några hus i kvarteren Fruns Hage, Libau och Reval på Söder i Gävle. Husen, som låg i korsningen Kaserngatan och Södra Centralgatan stod inför rivning. I rapporten som skrevs kan bl a följande läsas:
— "Husen byggdes framåt sekelskiftet i regel av sten, men fortfarande med uthus av trä. Byggherrarna var ofta timmermän, murare eller andra byggnadshantverkare, som strax efter färdigställandet sålde den nybyggda fastigheten till en kapitalplacerare, som vanligen även han var hantverkare eller lägre tjänsteman, - dekoratör, skräddare, lokomotivförare, men även "possesionat". Köparna bodde själva i husen och behöll dem ofta livet ut.
Lägenhetsfördelningen och den skiftande inredningen inom fastigheterna låter ana en stor social spännvidd mellan invånarna, en förmodan som bekräftas vid ett studium av mantalslängderna - från änkor, fattighjon och en krympling över grov- och yrkesarbete och hantverkare av olika slag och tjänstemän som kanslibiträde, en bokhållare, radioman, överläkare och grosshandlare. Denna karaktär består under lång tid men ändras under 1960-talet då befolkningen dels glesas ut, dels får en mer homogen prägel av vad som förr kallades socialgrupp 3. Denna prägel blev ytterligare accentuerad, vilket får ses mot bakgrunden av kommunens plan på en total sanering. Planen kom först, förslumningen sedan.
I dagens bostadsbyggande orienterar man sig bort från 60-talets stora enheter som medförde en social segregering, vars negativa följder då förutspåddes och nu framträder och visar sig överväga den skenbara ekonomiska fördel som byggande i stor skala skulle ge. Nu vill man återknyta till en äldre tids byggande i små och varierande enheter, samtidigt som man beklagar att det med dagens byggteknik är ogörligt att åstadkomma sådana byggnader. Man eftersträvar variation, social integration, låg exploatering, markkontakt, grönska - men allt detta finns redan i dessa hus, som dessutom har inredningar och byggnadsdetaljer som är omöjliga att återskapa i vår tid. Härtill kommer att bebyggelse av denna art numera är mycket ovanlig, vilket från kulturminnesvårdens synpunkt ger den ett extra värde utöver dess egna kvaliteter".
Inventeringen genomfördes 1979, husen revs 1980.
I FÄRSKT MINNE
är en bok med ca 160 bilder från Gävle. Bilderna är tagna från mitten av 1950-talet och fram till 1980 och visar den period av Gävles historia då man lät allt förfalla i väntan på rivning och nygyggnation- Minns ni?
Ingrid Landberg kom till Gävle 1954 och började genast att med kamerans hjälp dokumentera gator, torg och människor. Det är alldagliga händelser och miljöer som intresserar Ingrid.
Ann-Marie Björk är antikvarie på Länsmuseet i Gävle. Hon har bland Ingrid Landbergs alla bilder valt ut sådana som väckt starka minnen
----------------------------
Publ. 2015-10-27 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
