Gå till  Startsidan   Senast uppdaterad:  2010-09-20

Ögonen blixtrar, del 6.

Det började skymma, den kyliga sjöbrisen avtar och övergick i en behagligare kvällsbris. Mina tankar kretsade kring vad Kajsa berättat.  Åke har inte sagt något på länge, ville nog bara sticka och strunta i alltihopa.

– Jag har tänkt, sa Kajsa, att ni ska hjälpa mig?

– Med vadå, Åke vaknar till, slå honom på käften och hälla sirap över honom, kanske dränka honom medan vi ändå håller på…

– Nåt ditåt.

Kajsa har fått tillbaka sin skärpa. Det var uppenbart att hon hade en plan. Hon lutade sig fram, sänkte rösten. 

 – Lyssna nu jävligt noga!

– Ni vet att Egons pappa stjäl som en korp på jobbet va…

Ja, vi visste att han stal vad han kom över till sina olika byggprojekt, cement, takplåt, virke, bränsle och allehanda verktyg. Hans brygga och hus var till stor del byggd av stöldgods från fabriken och hans båt gick på fabrikens diesel.

Han grävde en grop, en tunnel, på ett obevakat ställe under stängslet som omgärdade fabriksområdet. Där lade han stöldgodset för att från utsidan hämta det vid ett senare tillfälle. Han nästan skröt om det.

– Vi ska tjalla, fixa ett stort avslöjande, han kommer att rasa ihop som en tom sopsäck i helvetet, hennes ansikte fick liv och ögonen blixtrar.

– Vi ska gå dit och leta reda på vad gropen vid staketet ligger, vi ska berätta, dom kan ta honom på bar gärning när han smyger omkring, smart va?  Kajsa förnöjt.

– Vi får tjata till oss en resa till stan, borde gå, sen tar vi bussen till fabriken, vi följer staketet på utsidan och letar, hittar vi gropen blir resten enkelt.

Kajsa fortsatte, nu viskande och långsamt att berättar hon om sin plan.

– I morgon börjar vi tjata om att åka till stan. Jag har lagt undan veckopengen för båtbiljetterna och buss. Vi tar med lite mat, alltid finns det väl något ni kan ta. Men kom ihåg, vi skall stanna en natt i stan.

Kajsa reser sig, blir tyst och ser på oss, som om hon vill att hennes ord skall sjunka in i Åke och mig, hon ligger alltid steget före.

– Ni måste lägga upp nåt smart, ljuga ihop nåt för att få åka, annars går det inte och jag får göra allt själv, jag sticker vad än morsan säger…

 Jag kände mig upprymd, men jag förstod att det blir problem med mamma. Hon hade varit trött på sista tiden, ansvaret hade vilat tungt på henne. Kanske ger det mig en möjlighet, hon slipper en unge ett tag. För Åke var det annorlunda det kommer att bli ett blankt nej från början. Gud fader bestämmer där hemma.